2026-05-28 Båtresa Dalslands kanal

Från SAAB-veteranförening Trollhättan
Hoppa till navigering Hoppa till sök


Resan rönte stort intresse och var fulltecknad med 48 deltagare, maxantalet som båten klarade av att servera en samtidig lunch. Resan startade från Saab Car Museum kl. 9 på torsdagsmorgonen med Enströms Buss som tog oss till Håverud. Efter en kortare vandring gick vi ombord på kanalbåten M/S Dalslandia.

Det beställda vädret levererades med klarblå himmel och sol, vinden var dock lite sval, men alla såg ut att njuta. Under bussfärden till Håverud gavs information om Dalslands kanals tillblivelse och historia.

Vi kastade loss från bryggan och slussade upp i två slussar innan vi gick igenom akvedukten. Akvedukten är en vattenbro i stål ihopsatt med 33 000 nitar. På denna plats möts tre broar, en för båtar, en för tåg och en för vägtrafik.

M/S Dalslandia är specialbyggd för Dalslands kanal och byggdes 1973 och den 15 juli samma år togs den i drift på kanalen. Fartyget är 22,35 meter långt, 3,97 meter brett och har ett djupgående på 1,80 meter. Normalfarten är 6 knop och maxhastigheten är 8 knop. Passagerarkapaciteten är 110 personer och matsalen rymmer 48 platser. Båten hade från början en Scania dieselmotor på 163 hk, den är nu ombyggd till hybriddrift.

Under 1700-talet växte flera järnbruk upp längs Upperudsälven. Bruksägarna vid Billingsfors och Dalsland-Nordmarken strävade efter att kanalisera Upperudsälven och detta var en blygsam början att bygga en kanal. Under det följande århundradet utvecklades järnhanteringen snabbt och i Dalsland-Nordmarken fanns år 1850, 9 järnmanufakturverk, 1 masugn, 4 stålverk, 13 stångjärnshammare och valsverk. De flesta bruken och sågarna låg vid de forsar där slussarna finns idag.

Kanalen byggdes 1864-1868 under ledning av Nils Ericson och klarades av på fyra år mot beräknade sju-åtta. Karl den XV invigde kanalen i september 1868 under stort jubel. Hela kanalen består av 17 slusstationer med 31 slussar. Kanalsystemets längd är 250 km varav endast ca 12 km är grävd eller sprängd kanal. Systemet sträcker sig från Köpmannebro vid Vänern via de dalsländska sjöarna Råvarpen, Laxsjön och Lelång in i sydvästra Värmland via Foxen, Töck och slutligen Östen och bileden Snäcke kanal. Forssträckan mellan Bengtsbrohöljen och Laxsjön kallas Höljerudsforsarna och är ett naturreservat. Till kanalsystemet räknas även sjöarna Stora Le samt Västra och Östra Silen. Via båtlift vid Strandviken i Stora Le (vid Nössemark) kan båtar fraktas med lastbil till Halden i Norge för vidare färd ut via Idefjorden och Svinesund till Skagerack. Nivåskillnaden mellan Stora Le och Vänern är 66 meter. 17 meters segelfri höjd erbjuds (20 meter längst i söder och mindre norr om Lelången). Det gör att segelbåtar kan användas, till skillnad från många andra mindre kanaler i Sverige, men man måste beakta att maximalt tillåtet djupgående är endast 1,80 meter, max båtlängd 22,75 meter och max bredd 4,05 meter. Hastighetsbegränsning 2,5 knop.

På resan till Bengtsfors passerade vi 16 slussar, ett antal broar och höjde oss 33 meter. Alla slussar utom en var eldrivna liksom alla broar.

På sjön Råvarpen var det dags för lunchen som bestod av välsmakande varmrökt lax, potatis, kall sås och grönsaker samt smör och bröd.

Under färden fick vi se Dalsland från sjösidan på en över hundraårig kanalled och färden gick över sjöar och genom smala kanaler in i norra Dalslands tjusiga värld. Scenarierna växlade mellan orörd natur, gammal bruks- och herrgårdsmiljö och idyller.

Skepparen Anton var också en väl påläst guide som berättade om båten, kanalen och om det vi passerade under färden.

Väl framme i Bengtsfors väntade Ingemar Enström med bussen. På hemresan stannade vi på en fin rastplats vid sjön, som heter Iväg, vid Ödskölt, där vi bjöds på kaffe och kanelbulle.

Vid 18.30-tiden var vi åter tillbaka vid museet och Trollhättan efter en upplevelserik resa.

Text: Uno Dahl