2016-08-17 Göta Kanal

Från SAAB-veteranförening Trollhättan
Version från den 3 mars 2021 kl. 18.08 av Saabvetthn01 (diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Onsdagen den 17 augusti steg 50 glada Saabveteraner på en buss för en utflykt med båt på Göta Kanal. På grund av ett brobygge över kanalen hade bussen svårt att ta sig fram till Saabmuseet, så påstigningen skedde istället utanför N3. Väderutsikterna för dagen var att vi först skulle ha sol och därefter växlande molnighet med mulnande, och regn från kl. 18 i Karlsborg, men då skulle vi enligt planen sitta i bussen på återväg hem. Färden gick via 44:an och E20 till Mariestad där vi svängde av mot Töreboda som var platsen där vi gick ombord på båten M/S Sandön. Väl ombord bjöds vi på kaffe och fralla med ost och skinka.

M/S Sandön är Göta Kanals äldsta dagstursfartyg. Det byggdes 1910 vid Eriksbergs Mekaniska Verkstad i Göteborg och fick namnet Bore. Fartygets varvsnummer är 149. Skrovet är av stål. Fartyget var ursprungligen utrustat med en ångmaskin tillverkad vid Motala Verkstad som gav fartyget en fart av 9,5 knop. Passagerarkapaciteten var då 242 passagerare. Nuvarande maskineri är en Volvo Penta TAMD 162 om 450 hk. Passagerarkapaciteten är nu 170 passagerare. Fartyget levererades till Karlskrona fästning i Karlskrona. Där användes det som transportfartyg för Blekinge kustartilleri. Fartyget döptes om till Transportbåten Nr 1/KF.

Båten har under åren haft nio olika ägare och uppdrag och sedan 1 februari 2005 ägs det av Spångbergs Rederi AB i Aspa Bruk. Fartyget har trafikerat Göta Kanal sedan 2003.

Klockan 10 kastade vi loss från kajen i Töreboda, och vår chaufför, som skulle köra bussen till Karlsborg, fick bråttom att hoppa av för att inte få följa med på båtfärden. Vårt mål med båten var Karlsborg. Färden gick genom ett idylliskt landskap med betande djur, åkrar, gårdar och hus liggande utefter kanalen allt i fint solsken. Det gick lugnt och stilla eftersom farten är begränsad till 5 knop (9,26 km/h).

Göta Kanal är Sveriges största byggnadsprojekt genom tiderna. Den 12 april 1810 fick Baltzar von Platen tillstånd att börja bygga kanalen, från Mem på östkusten, till Sjötorp vid sjön Vänern. Baltzar von Platen avled tre år innan kanalen invigdes i Mem år 1832.

Göta kanal är en 190,5 km lång kanal som sedan 1832 löper genom Götaland i Sverige. Därav är 87,3 km grävd och sprängd kanal. Nivåskillnaden är 91,8 m. Tillsammans med Trollhätte kanal och Göta älv bildar Göta kanal en 390 km lång vattenväg, tvärs genom Sverige, från Östersjön till Kattegatt. Totalt har kanalen 58 slussar. Göta Kanal är systerkanal till Caledonian Canal i Skottland, som också ritades av Thomas Telford.

Så vitt man vet var biskop Brask den förste som 1525 föreslog en kanal som skulle förbinda Vättern med Vänern och därmed skapa en direkt förbindelse mellan Östersjön och Kattegatt för att slippa Öresunds-tullen och besvär med Hansan.

Kanalen öppnades 26 september 1832 till en kostnad av 9 miljoner riksdaler (ca 13,5 miljarder kr i 2005 års penningvärde, omräknat efter konsumentpriser. Notera att det är svårt att jämföra penningvärden med 1820-talet. BNP/capita räknat i varor var mycket lägre, det vill säga samma vara var värdefullare än nu. Som % av landets BNP var kanalen enormt dyr).

58 000 indelta soldater från 16 olika regementen arbetade med grävningen. En mindre del av arbetsstyrkan bestod av ryska desertörer som frivilligt hade anslutit sig och privata arbetare. De gjorde tillsammans 7 miljoner dagsverken med kanalen. Ett dagsverke varade 12 timmar. Grävningen av kanalen utfördes till största delen för hand med plåtskodda träspadar.

Kanalen invigdes 1832 av Karl XIV Johan. Invigningsmiddagen för 300 inbjudna gäster och ett fyrverkeri kostade kanalbolaget 10 837 riksdaler.

När vi kom fram till sjön Viken fick vi göra dagens första slussning, en höjning med 20 cm. Slussen är handdriven och en slussvakt skötte slussportarna på båtens babordssida och en i båtens besättning fick hoppa av och sköta slussportarna på styrbordssidan.

Väl ute på Vikens vatten fick vi en god lunch bestående av varmrökt lax, potatis, bröd och sallad och avslutades med kaffe och kaka.

Dagens andra slussning skedde när vi skulle lämna sjön Viken. Denna sluss har en höjdskillnad på 4 meter och vi slussade ned och kom ner på samma nivå som Vättern ligger på.

Det är en upplevelse att gå genom denna trånga kanal som är sprängd och grävd. Den är på vissa delar så smal att man fått göra speciella mötesplatser där de största båtarna kan mötas.

Väl framme i Karlsborg lade vi till vid Idas brygga. Båten debarkerades och vi steg på bussen för att åka till Karlsborgs fästning.

Vid fästningen steg en guide ombord på bussen och vi åkte runt utsidan av muren där vi fick beskrivet alla byggnader och diverse händelser. På södra sidan av muren hade man gjort en öppning där vi kunde köra in på området och se fästningen från insidan, och få beskrivet de tidigare och nuvarande aktiviteterna. Vi steg också ur bussen för ett besök i borgkyrkan och borggården. Kyrkan som ovanligtvis ligger på andra våningen byggdes för att i ofredstider kunna rymma Sveriges riksdag.

Då Sverige förlorat Finland 1809, blev Östersjökusten mer utsatt än tidigare. Militärt bedömde man att en fiende inte skulle kunna hejdas vid kusten utan skulle efter fördröjande strider kunna slås inne i landet. Fästningen skulle vara operativ fästning, och den skulle inrymma både garnison, förråd och "borgarkvarter". Meningen var att regering och centrala ledningsfunktioner i händelse av anfall mot riket skulle dra sig tillbaka till denna fästning mitt i landet. Även Riksbankens guldreserv skulle skyddas i fästningen under orostider.

Fästningen, som hade en planerad byggnadstid på 10 år, började byggas 1819 enligt en av riksdagen då beslutad försvarsplan, och det ursprungliga namnet var Vanäs fästning. Platsen föreslogs av generalen och viceamiralen Baltzar von Platen i samband med byggandet av Göta kanal, som påbörjades i Forsvik, sju kilometer nordväst om Vanäs och var en av förutsättningarna för en central fästning. Platsen ansågs lättförsvarad då den triangelformade Vanäs udde gör att fästningen får två sidor mot Vättern.

Efter besöket på denna historiska plats, lämnade vi en mycket påläst och bra guide och åkte till Café Alvia där vi bjöds på kaffe med wienerbröd.

När kaffet och wienerbröden var slut äntrade vi åter bussen för att påbörja hemfärden. SMHI spådde vädret ganska bra, regnet skulle komma kl. 18, regnet kom 17:30, men då satt vi i bussen på väg mot Saabmuséet.

Nöjda med dagens resa var vi framme vid slutdestinationen strax efter kl. 19.

             Uno Dahl

OBS Du kan klicka på bilderna för att förstora dom !

                                 Foto    Uno Dahl