2016-11-08 Bussresa till Göteborg m omnejd

Från SAAB-veteranförening Trollhättan
Version från den 9 februari 2021 kl. 20.18 av Saabvetthn01 (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'På tisdagen efter höstens värsta snöfall klev 40 påpälsade Saabveteraner på bussen som Ingemar säkert styrt till Saabmuséet. Första besöksmålet var Repslagarmusée...')
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

På tisdagen efter höstens värsta snöfall klev 40 påpälsade Saabveteraner på bussen som Ingemar säkert styrt till Saabmuséet. Första besöksmålet var Repslagarmuséet i Älvängen som ringde och undrade om vi skulle komma.

Närmare Göteborg var det nästan ingen snö så vi anlände i tid och den erfarne repslagaren Bernt gav en förevisning. Först fick vi se en film om hur det började och utvecklades. Sedan visade han och 2 medarbetarna hur repslagning går till med hjälp av en ”träskalle”. Repslagarbanan finns i Sveriges näst längsta hus på 270 meter men banan är 300 m så de sista 30 m fick arbetarna vara utomhus om det så regnade eller var kallt. Här tillverkades enl 1700-talsteknik allt tågvirke till ostindiefararen Götheborg III. Tågvirket väger 20 ton och har en längd på c:a 10 mil. Muséet har också en utställning med bl a alla råvaror från rötter, bast och tagel till det sista i form av plast. Här finns också ett trevligt kafé och en butik. Ett levande museum väl värt ett längr besök.

Nästa anhalt var Prioritet Serneke Arena i Kviberg som är Nordens största multi-sportarena. På 45 300 m2 och 7 våningar erbjuds längdskidåkning, fotboll, handboll, gym, skadeklinik, grundskola, gymnasium, hotell, konferenslokaler, föreningslokaler, restaurang mm. Stora glasväggar gör att man kan se de olika aktiviteterna. Här åt vi en god lunch i den välbesökta restaurangen.

Sen besökte vi Nääs slott, förmodligen Skandinaviens mest kompletta orörda 1800-tals interiör. Sedan den majdag år 1898 då August Abrahamson dog, har ingenting förändrats. Tekopparna står fortfarande framdukade i röda salongen, och i den mer privata delen av slottet är sängarna fortfarande bäddade. Här finns en mängd vackra interiörer, kristallkronor, tavlor, statyer, mattor möbler etc. Köket var imponerande med 3 spisar. Inför kungens besök på Nääs slott år 1890, sattes en fantastisk tapet upp i den sk Röksalongen. Tapeten var skapad av den franske tapetmakaren och dåtidens skickligaste materialimitatör gällande tapeter, Paul Balin (1832-1898) Hans tapeter var alla mycket dyrbara och exklusiva.

Sophie Elkan var systerdotter till August Abrahamson, som ägde egendomen Nääs med slottet och slöjdseminariet. I januari 1894 möttes Sophie Elkan och Selma Lagerlöf och de tillbringade sen 22 somrar tillsammans på Nääs. I "Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige", beskrivs livet på Nääs omkring förra sekelskiftet i ett helt kapitel. Slöjdseminariet hade gott rykte genom att förena teori och praktik och fick elever från hela världen. Ni som inte var med på resan kan se interiören i TV-serien Vår tid som just nu spelas in på slottet och visas nästa höst i SVT.

Nästa anhalt var Nääs fabriker. Dessa grundades av Peter Wilhelm Berg som förmögen man köpt Nääs slott 1824 för att dra sig tillbaka. Som den entreprenör han var kunde han dock inte ta det lugnt utan startade ett spinneri 1833. Många fick jobb och samhället Tollered växte upp. Familjen Berg var alltid mycket måna om arbetarna på Nääs Fabriker. Sjukstuga och åldringsvård fanns och när folkskolestadgarna om skolplikt kom till år 1842 hade Peter Wilhelms skola redan funnits i femton år. På 1970-talet kom textilkrisen och år 1981 tystnade spinnerimaskinerna på Nääs Fabriker för gott.

Idag utvecklar nya ägare området men bevarar också den gamla charmiga, historiska atmosfären. Här finns idag kontor, butiker, hotell, restaurang och annan besöksverksamhet. Och mer kommer under de närmaste åren. Väl värt ett besök under varmare årstid.

Som bonus efter tips tillkom ett besök i Tollereds Öfre Kraftstation som uppfördes 1908-09. Tidigare drevs fabriken av ett 6 m vattenhjul och ett gasverk försåg fabriken med ljus och värme för torkning av bomullen. I kraftstationen installerades två turbinaggregat på 1100 hkr samt två st växelströmsgeneratorer på 2x400 kW samt en likströmsgenerator på 27 kW. 1933 behövdes mera elkraft och ny turbin beställdes av Nydqvist & Holm i Trollhättan som också fick bygga om de gamla. Nu kunde 1500 kW levereras som även försåg Tollered med belysning mm. Så småningom måste samarbete med annan kraftproducent inledas och linjenätet utökades då med två mil till Hultafors där Svenska Mått- och Tumstocksfabriken hade några kraftverk. Transformatorer fick då anskaffas som höjde spänningen från 400 V till 10 000 V.

Värmda av alla upplevelser under en lång dags färd mot natt återvände vi så utan problem till snön i Trollhättan.


          Reportage: Bengt Dahlberg.      Foto: Uno Dahl.