2021-11-25 Gästgiverirörelsen och Hotell Swanias historia

Från SAAB-veteranförening Trollhättan
Version från den 9 december 2021 kl. 14.21 av Saabvetthn01 (diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Reportage av Uno Dahl efter anteckningar av Göran Jönsson

Torsdagen den 25 november 2021 hade ett antal saabveteraner samlats på Saab Muséet för att lyssna på ett föredrag av Thomas Sallander om
Trollhättetraktens gästgiverirörelse fram till dagens hotell Swania.

För länge sedan fanns det inga möjligheter för resande att få mat och husrum, utan dessa fick tigga sig fram. Magnus Eriksson tog 1335 fram
en ”stadga” att det skulle finnas tavernor utefter de stora stråkvägarna. Denna stadga utökades till landslag 1442 och utökades 1561 och ännu mer 1615.

Den stora förändringen kom 1649 då regelverket skärptes rejält och Gästgiveriförordningen kom. Det blev krav på att avståndet mellan gästgiverierna
skulle var max 1,5 till 2,0 mil, och milen skulle vara enhetliga i hela landet, från att tidigare varit landskapsmil som var olika långa. En landskapsmil var
byggd på hur långt man kunde färdas på en timma.

Krav kom på hur rum och matsal skulle se ut och på sådant som vi tycker är normalt idag:

  • Se till att kniv, gaffel och sked ej ha den ringaste matrest på sig från föregående måltider
  • Då servett framställes, bör den vara ren
  • Skär ej brödskivorna tjockare än 1/4 tum
  • Bjud ej resande härsket smör eller illafarna ägg
  • Tag bort alla cigarrstumpar från blomkrukorna
  • Stolar, bord och sängar böra hava många ben, så att de icke behöva stöd av väggarna
  • Håll rummen varma då kall väderlek inträffar, även om inga resande för tillfället finnas i dem

Nya sätt att resa med järnväg och bil gjorde att behovet hade minskat och många gästgiverier hade försvunnit i början på 1900-talet när man förlorade
monopolet på brännvinstillverkning. Den lagstadgade gästgiveriförordningen avskaffades 1933.

Trollhättan hörde från början till Gärdhem socken, men bröts ut från denna 1860, och bildade då en egen församling. I Gärdhem fanns då också gästgiveri
som ägdes och drevs av familjen Kopp.

På 1700-talet var det problem med krogrörelse i samhället, men när Gilius Hillerström fick lov att bedriva krogrörelse blev det bättre ordning. Han startade
gästgiveri i Trollhättan i huset Nordkap och i en byggnad på Karl Johans torg. Nordkap byggdes omkring 1750 och anses nu vara Trollhättans äldst bevarade hus.
På Meurlanders karta från 1794, som visar ett gammalt Trollhättan, syns att nära Kanaltorget låg också tidigare ett gästgiveri. Detta år överlämnades det
mesta av Stranna, som Trollhättan då kallades, till Trollhätte Canal- och Slusswerksbolag, och även utskänkningsrättigheterna övertogs. David Jochnick uppförde
då ett gästgiveri där Vattenfalls direktionsvilla ligger.

När 1800-års slussar var klara och 1844-års slussar börjat byggas behövdes ett större värdshus och detta stod klart 1831. Båda värdshusen användes fram till 1869,
då det nya huset byggdes ut, och det mesta av verksamheten flyttades dit. 1882 tog kommunen över och 1890 byggdes hotellet till och bytte namn till Grand Hotell.

Ett nytt tingshus byggdes 1895 och i detta inrymdes också ett gästgiveri.

Grand Hotell revs 1913 för att bereda plats för en ny kanalled som behövde plats när kanalen breddades.

Ett nytt stadshus byggdes upp i stället för det rivna Grand Hotell, och i stadshuset inrymdes förutom drätselkammaren också ett hotell, restaurang samt en polisstation.
Huset stod klart 1916, samma år som Trollhättan blev stad, och den nya slussleden invigdes. Hotell Swania som hotellet heter i dag är byggt i nyklassisk stil.
Halva kannelerade pelare pryder den gamla ingången. I kaféet fanns fina väggmålningar som brann upp 2011 i en anlagd brand. Ny entré byggdes till på 1970-talet.

Det har varit flera typer av broar över kanalen vid nuvarande Klaffbron. Då var kanalen bara ca 5 m bred och den första bron fick skjuvas fram och tillbaka
vid öppning och stängning. Nästa bro var en vridbar bro, vars vridaxel var på västra sidan. Denna bro kallades Vinnebron och stod klar 1800. Den första klaffbron
byggs och kommer på plats och är klar 1916. Dagens klaffbro stod klar och togs i trafik 1959.

Som avslutning visade Thomas Sallander bilder från Saab och på några Saabbilar, detta mest för att han ville få feedback med att identifiera vad det var för
beteckningar på bilarna och årsmodeller.

Thomas avtackades efter ett mycket intressant föredrag av Uno Dahl med kraftiga applåder och en Saab mugg.


Foto: Uno Dahl, Göran Jönsson och Pernilla Björck