Gustav Westlund lämnar företaget efter 35 år
1973-Nr 1
Innehåll
Gustav Westlund lämnade företaget efter 35 år
När Saab-Scania i Trollhättan drog igång efter nyårshelgen saknades den verklige pionjären, förman Gustav Westlund. Då hade han gått i pension efter 35 års anställning vid driftsavdelningens underhållssektion. Westlund var med och tog det första spadtaget till det dåvarande Saab redan 1937, då han ledde arbetet med dräneringen av flygfältet. Efter väl förrättat värv anställdes han omgående av det nystartade bolaget Svenska Aeroplan AB. Det har hänt mycket under hans många år vid företaget. En ringa del av händelserna har vi här försökt återge i en Westlund-historik, som lämplig bakgrund till den storslagna uppvaktning Westlund blev föremål för då han avslutade sin långa arbetsledargärning.
Fårskötsel
När Westlund genomfört dräneringsarbetet av flygfältet anställdes han av Saab för bl.a. skötseln av flygfältet. För att hålla gräset kortsnaggat inköptes ett större antal får. Westlund, tillsammans med får-experten Erik Veländer, inhandlade fåren i Värmlands-Säby och transporterade dem med en Luröskuta till Trollhättan, där fårstammen under Westlunds ledning trivdes och tuggade gräs under en 10-årsperiod. Den förökade sig också och när hjorden var som störst räknade den 1.240 djur.
Potatisodling
Men det var inte bara fårahjorden som "bar sig", man odlade potatis också. Westlund: — Ja, visst är det sant. Vi hade en stor potatisodling strax söder om Flygmotors nuvarande restaurang och en annan där efterjusteringen finns idag. Vi fick skördar så stora, att vi inte visste hur vi skulle bli av med all potatisen. Men "Glass-Oskar" köpte 8 ton till alla sina korvkiosker, så det redde upp sig.
Saab "höll ko"
Under närmare tre års tid höll företaget även ko. Westlund: — Hon hette Sabina och mjölkades dagligen. Mjölken skickades sedan till Stennäset, där finska krigsbarn fanns inkvarterade och det var för dem denna fullvärdiga mjölk var avsedd. Det fanns alltså hjärta med i den ekonomiska bilden. Men det bör kanske tilläggas, att dåvarande chefen, Claes Sparre, betalade kossan ur egen plånbok.
Snö och dålig nattsömn
Westlund: — Snöröjningen var ett föga avundsvärt arbete under krigsvintrarna i början av 40- talet. Snön vräkte ner och det var fruktansvärt kallt. Dessutom var hjälpmedlen för arbetet synnerligen primitiva, så det fanns perioder då vi fick arbeta dygnet runt för att hålla start- och landningsbanor rena från snö. — Ja, nog blev nattsömnen dålig emellanåt, men det gällde inte bara för mig. Jag hade nog stått mig ganska slätt om jag inte haft så lojala och bra medarbetare i det hårda jobbet. Men jag måste väl medge att det nu skall bli skönt att kunna sova lugnt och strunta i om det snöar ute.
Cyklat färdigt
Westlunds arbetsledarsyssla inom underhållssektionen har medfört arbete på stora ytor. Hans naturliga sätt att förflytta sig över dessa områden har varit per cykel. I och med 1972 års utgång hade han dock cyklat färdigt — på Saab-Scania. Nog måste det väl kännas att lämna en arbetsplats efter 35 års gärning. Men vi tror, att Westlund har trivts med sitt arbete.
Westlund: — Ja, stannar man så länge som jag gjort på en arbetsplats, då trivs man. Och ingenting går upp emot att trivas med sitt arbete. Men trivseln har nog berott på att det varit ett sällsynt gott samarbete på driftavdelningen. Jag tycker också, att samarbetsviljan varit ett utmärkande drag inom hela företaget och jag hoppas att det kommer att förbli så även i fortsättningen.
Han var arbetsledare
Gustav Westlund har spridit glädje omkring sig, men också respekt. Han läste inte till arbetsledare — han var arbetsledare. På vår fråga om hur det kommer att kännas att vara pensionär, svarade han: — Det kan jag inte ha någon uppfattning om, jag har ju aldrig varit pensionär.
Aage
Gustav Westlund (t.v.) var den förste som fick äran att bära den första medaljen som den nystartade Historieberättarnas klubb utdelat. Förmedlare: Kalle "Lödöse" Ed Ström (t.h.)