Skillnad mellan versioner av "Till minne av Olle Johansson"

Från SAAB-veteranförening Trollhättan
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Rad 1: Rad 1:
[[File:OlleJohan.jpg]]
+
[[File:OlleJohan.jpg|center]]
  
 
Olle Johansson som kallades Olle-Johan av medarbetarna inom Saabs dåvarande utvecklingsavdelning, föddes 11/2 1936 och blev 84 år gammal. Han avled plötsligt men lugnt under måltid med hustrun i hemmet 23/5 2020.
 
Olle Johansson som kallades Olle-Johan av medarbetarna inom Saabs dåvarande utvecklingsavdelning, föddes 11/2 1936 och blev 84 år gammal. Han avled plötsligt men lugnt under måltid med hustrun i hemmet 23/5 2020.

Versionen från 11 januari 2021 kl. 17.02

OlleJohan.jpg

Olle Johansson som kallades Olle-Johan av medarbetarna inom Saabs dåvarande utvecklingsavdelning, föddes 11/2 1936 och blev 84 år gammal. Han avled plötsligt men lugnt under måltid med hustrun i hemmet 23/5 2020. Utbildning: Realexamen 1953, sedan ingenjörs-studier på Göteborgs Tekniska Institut 1953 - 55. Började arbeta på Saabs Reaverkstaden som kontrollant av flygmotor-komponenter av högtemperaturmaterialet Nimonic. Josef Eklund anställde honom 1958 inom gruppen motor-utprovning där han började arbeta hos Kjell Knutsson. Olle-Johan ägde då en Lincoln med en lyxig V12 motor.

Josef gav snart Olle-Johan arbete som mätspecialist inom Motorprovning. Ett tidigt eldprov blev att lösa de tidiga Saab 99-bilarna som led av problem med ¨sågande gång¨.

Olle-Johan arbetade på Saab Trollhättan 1955 - 2001 fram tills sin pensionering.

Närmast sörjande är hustrun Margareta, sonen Jonas och dottern Teresa med familjer. Margareta och Olle-Johan skulle ha firat 58-årig bröllopsdag veckan efter han avled.

Arbetsuppgifter i början på Motorlabbet.
Olle-Johan var ständigt villig att erbjuda sin tid för att lösa nya, helst svåra uppgifter. Han hade störst intresse av att arbeta med nya komplexa uppdrag, speciellt sådana som betraktades som närmast olösliga uppgifter. Många av hans kollegor ansåg redan på 1970-talet att Olle-Johan var ett tekniskt geni!

Olles utvecklade djup teknisk kunskap och förståelse beträffande möjligheten att mäta mycket snabba fysiska förlopp med oscilloskop. Denna teknik användes vid avancerade studier av 2-taktsmotorns förbränning. Han lyckades, enligt uppgifter jag fått att mäta ganska nära tändstiftets gnistgap. Detta gjordes möjligt genom att göra ett litet hål genom tändstiftet och där placera en temperatursensor. Mätresultaten beskrivs i en SAE-rapport ˜ 1965 från Saab-Trollhättans utvecklingsavdelning.

ABS utveckling startas
Bakgrund Curt Mileikowsky tillträdde 1967 som chef för Saab AB. Han ansåg att det breda tekniska kunnandet inom Saab också borde användas för att utveckla civila produkter för att öka attraktiviteten hos företagets produkter. Divisionerna ombads föreslå nya produkter och de divisioner som ansåg att de kundeutveckla och tillverka önskade produkter fick lägga anbud till Saab-ledningen.Saab Bildivisionen föreslog-Anti Lock Brakes (senare kallat ABS) ett system som firmor i USA hade börjat arbeta med. Både Saab Jönköping och Saab Elektronik Göteborg lade anbud.Elektronikenheten i Göteborg tilldelades resurser och ansvaret för utveckling.

Projektledare blev Arne Jonasson på Saab Elektronik-avdelning Göteborg och 1969 testades det första, mycket moderna ABS-systemet, ett elektroniskt reglerat hydrauliskt broms-system. Nu har Arne redan fyllt 90 år, men jag tog chansen att under några långa telefonsamtal fråga honom om hur beslutet togs om utvecklingen av ABS-egna system

1969 – 71 deltog Olle -Johan och Kjell Knutsson i detta hemliga ABS-projekt.Under våren 1972 undertecknade Amerikanska och Svenska Trafiksäkerhetsverket ett 2-årskontrakt där Sverige åtog sig att utveckla testmetoder och genomföra några tusen tester med Teldix-ABS bromsar i bil. Teldix köptes senare av Bosch.

Uppdraget gällde att fastlägga stabilitetskrav och broms-sträckor på olika underlag vid maximal bromsning i kurva i hög fart. Återger kort en minnesbild av kärnbudskapet i Olle Johans presentation vid ett möte med två doktorer från ABS-utvecklaren Teldix tidigt 1970-tal. Olle-Johan och undertecknad med flera deltog i mötet.

Mötet handlade om ABS-systemets reglering av broms-tryck och val av reglerings-frekvenser. Allt tryckreglering som då ansågs vara viktigt för att ge bilen bra kurvtagning och kort broms-sträcka. Olle-Johan sade klart att det inte var så viktigt hur snabb tryckhöjningen var eller med vilken frekvens tryckregleringen gjordes vid maxbromsning.

Viktigt var att systemet med god noggrannhet innan hjullåsning reglerar ner bromstrycket till en nivå där däcket kunde bygga upp sid-krafter som skapar god styrförmåga, samtidigt som bromskraften är betydande.

Herrarna från Teldix började diskutera detta med varandra och bad att få ringa sitt bolag i Tyskland. De åkte sedan hem och sa att de skulle återkomma.De ändrade sitt system enligt Olle-Johans synpunkter.

Saabs Bildivision fick genomföra samtliga tester. Detta omfattande testkörningsarbetet som tog 2 år leddes av Uno Dahl och chassi-ingenjören Lars Fors från Volvo PV.

En detaljerad beskrivning av det internationella ESV-projektet och den omfattande testningen av ABS-system, har beskrivits av Uno Dahl. Denna finns att läsa på -SaabveteranernaTrollhättan¨, under rubriken SAAB Historia. Saabs del i ESV-projektet, Experimental Safety Vehicle.

Mätning av Ljud och ljudkvalitet.

Olle-Johan hade redan på 1970-talet visat stort intresse för mätning av ljud och vibrationer och byggde med begränsade medel ett ¨eko-svagt rum försett med dämpande¨ljudbafflar¨. Nisse Gustafsson skrev under sent 1970-tal ett välmotiverat äskande om att få bygga ett modernt ljudlabb. Först 1981 beviljades Saabs ledning denna investering. Olle-Johan tog på sig ansvaret för att ta fram ett konstruktions-förslag för detta fullt moderna ljudmätnings-laboratorium. Det invigdes 1985 och var då ˜ 100% redo att mäta. Olle-Johan hade tre krav om vilka upplevelser av ett ljud bör förmedla. 1- Ljudet ska vara Informerande. 2- Ljudet ska vara imponerande. 3- Ljudet ska vara irriterande. I den Saab-interna tidningen Saab IDAG, nr 40 1988 intervjuas Ljud-Ollle om arbetet i det nya ljudlabbet. Ovanför en bild av Ljud-Olle, sittande på knä inne i ljudlabbet, ses den stora rubriken: "Ljudveteran tonsätter Saab".

Jag vill tacka hustrun Margareta Johansson för de många intervjuer och kopior på brev hon försett mig med, samtidigt som hon bearbetar under sin djupa sorg. Sammanställning av Gunnar Larsson Peter Bäckström, Sten Olof Göthberg, Uno Dahl, Nils Arne Sällström Gunnar Larsson samt många fler Saab-kollegor