Skillnad mellan versioner av "Hård vägtest i skakmaskin från Saab-T"

Från SAAB-veteranförening Trollhättan
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
(En mellanliggande version av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
 +
1961-VIPS 2<p>
  
 
=== Hård vägtest i skakmaskin från Saab-T ===
 
=== Hård vägtest i skakmaskin från Saab-T ===
Rad 21: Rad 22:
 
[[File: 1961-V22-skak.jpg]]<p>
 
[[File: 1961-V22-skak.jpg]]<p>
 
<i>Detaljbild som visar trumma med tre tumsklots på väg under bilhjulet. Bilen är fäst vid maskinen genom en upphängningsanordning<p>
 
<i>Detaljbild som visar trumma med tre tumsklots på väg under bilhjulet. Bilen är fäst vid maskinen genom en upphängningsanordning<p>
i främre stötfångarfästet (t. h.). T. v. två strömbrytare som bryter elmotorströmmen om bilen av någon anledning skulle glida ner <p>
+
i främre stötfångarfästet (t. h.). T. v. två strömbrytare som bryter elmotorströmmen om bilen av någon anledning skulle glida ner från eller vid sidan av trummorna.</i><p>
från eller vid sidan av trummorna.</i><p>
 
  
  

Nuvarande version från 20 januari 2022 kl. 16.19

1961-VIPS 2

Hård vägtest i skakmaskin från Saab-T

På utställningen BILIA i Stockholm i mars visade Saab en skakmaskin för utmattningsprov av bilar, vilken blev en av utställningens huvudattraktioner.

Maskinen är konstruerad vid Saab Trollhättan och verkningssättet är att bilens hjul får rulla mot roterande trummor med en meters diameter och försedda med påskruvade klotsar.

Alltefter den påkänning man vill få fram kan klotsarnas höjd varieras och trummorna köras med olika hastigheter. Trummorna drivs av en elektrisk motor och med hjälp av en vanlig bilväxellåda kan tre hastigheter åstadkommas motsvarande landsvägsfarter av 15, 40 och 62 km/tim. Proven för standardbilar görs normalt med 3 och 4 tum höga klotsar, vilka båda motsvarar en mycket gropig och dålig vägbana.

Skakmaskinen kan utsätta provvagnarna för ytterst svåra påkänningar och ge klara besked om hur stor motståndskraft karosserierna och många av chassidetaljerna har mot utmattande vibrationer och skakningar. De flesta kända kaross- och chassipåkänningar går att få fram i maskinen. Till fördelarna hör att en provbil inte behöver vara bemannad under provets gång. Bilen belastas i stället efter olika lastfall. Standardproven omfattar 100—125 mil med noggrann okulärbesiktning av hela karossen och speciellt påkända detaljer var 25 :e mil.

Utöver ren utprovningsverksamhet används skakmaskinen också för kvalitetskontroll av produktionsvagnar som plockas ut genom stickprov.

Skakmaskinen kan naturligtvis inte helt ersätta körningar på landsväg och provbanor men den är ett ypperligt komplement till sådan utprovning och medger stora tidsbesparingar inom vissa avsnitt av utprovningsavdelningens arbete.

Maskinen har funnits i några år och använts för utprovningsarbetet av både 95 och 96. Den konstruerades under 95-ut-provningen och ersatte då den tidigare använda ”stegen” — provbanan med betongklossar där provbilarna ständigt körde fram och åter. Genom skakmaskinens tillkomst blev det möjligt att ej behöva demonstrera nya provbilar i det fria och dessutom kunde förarna friställas för andra uppgifter.

1961-V21-skak.jpg

Totalbild av skakmaskinen. Bilen, lyft på plats med gaffeltruck, vilar på trummorna som skymtar i maskinens underrede.

Växelspaken för trumhastigheten syns i bildens nedre mittparti. Fläktarna t. v. blåser kylluft på stötdämparna.

1961-V22-skak.jpg

Detaljbild som visar trumma med tre tumsklots på väg under bilhjulet. Bilen är fäst vid maskinen genom en upphängningsanordning

i främre stötfångarfästet (t. h.). T. v. två strömbrytare som bryter elmotorströmmen om bilen av någon anledning skulle glida ner från eller vid sidan av trummorna.