Skillnad mellan versioner av "2017-08-24 Resa till Åstol och Marstrand"

Nuvarande version från 1 februari 2021 kl. 19.04

Resa till Åstol och Marstrand med Saabveteranerna den 24 augusti 2017.

Ett gäng bestående av 49 Saabveteraner samlades kl. 08:00 utanför Saab bil muséum, för att göra en bussresa till Bohuslän, och besöka Åstol och Marstrand. Färden gick via Ljungskile där vi plockade upp guiden Bertil Jonshamre. Bertil började med att dela ut en karta till var och en, så vi kunde följa resvägen. Guiden var med oss hela dagen och förmedlade kunskaper och anekdoter på ett kunnigt och trevligt sätt. Väderutsikterna för dagen hade ändrats från att ett par dagar före resan var kraftigt regn, till att det skulle vara uppehåll hela dagen, vilket det nästan också blev. Några små regndroppar föll dock när vi var uppe vid fästningen.

På vägen ut mot Tjörn fick vi första föreläsningen om Stenungsund och dess industri. Det som är speciellt med denna ort är att man började med att bygga köpcentrat och byggde därefter bostäder runt centrat.

Första stoppet var Valla kyrka, där vi möttes av kyrkvaktmästaren, som berättade om kyrkans utveckling och om Margareta Hvitfeld och hennes liv på 1600-talet. Kyrkan finns omtalad från 1320 men fanns troligen tidigare, den nuvarande kyrkan invigdes 1861. Predikstolen är från 1601, altartavlan 1663 och dopfunten i täljsten är från mitten av 1100-talet. Det går många sägner om Margareta och det kanske finns en del sanning i dem, vad som var sant är att hon ägde i stort sett hela Bohuslän, detta genom uppköp av gård efter gård. Alla hennes barn gick bort före henne och hon gjorde en stiftelse för att hjälpa barn med skolgång. Hvitfeldska gymnasiet har också fått sitt namn efter henne.

Därefter gick resan vidare till Rönnäng där vi fick kaffe med dopp i bryggkaféet innan vi bordade båten ”Hakefjord” för en tur till Åstol.

Åstol är en ö och var en fiskeplats med en mycket fin och säker hamn. På Åstol fanns dessutom en trålverkstad, ett isverk, som inte bara försåg Åstolflottan med is utan även fiskelägena runt omkring och flera bunkerbåtar. Det fanns även en strandkassa som tillhandahöll allt som behövdes inom fisket, flera speceriaffärer, samt ett bageri. Som mest bodde det här 540 personer och det var 1960. Under senare delen av 1960-talet gick det inte att bygga fler hus på ön, det fanns inga fler tomter. Fiskenäringen upphörde på 1970-talet när även de moderna ståltrålarna, en del bara ett par år gamla, såldes av. Vi gjorde en rundvandring på ön och guiden berättade om livet och bebyggelsen. Vi fick även se vår chaufförs sommarstuga. Janne Josefssons har sitt sommarhus här, men Peter Harrysson bor inte kvar längre.

Efter rundvandringen bordade vi åter båten för färd tillbaka till Rönnäng. Där gick vi på bussen och åkte vidare till Skärhamn, där vi på Nordeviks Hotell & Krog åt en mycket god lunch, bestående av spättafilé och avslutades med kaffe och kaka.

Från Skärhamn ställdes färden mot Marstrand och där gick vi på färjan Lasse-Maja för den korta färden över till Marstrandsön. Från hamnen vandrade vi upp till Carlstens fästning. En liten del av gruppen valde att vandra runt nere i hamnen och bland bebyggelsen.

De som gick upp till fästningen möttes av anläggningens Kommendant som guidade oss på ett roligt, kunnigt och underhållande sätt. Han berättade om uppbyggnaden och dess etapper. Vi fick se olika typer av celler, redskap för att hålla fångarna i styr, bestraffningsverktyg och annat som i dag inte finns inom fångvården. Kommendanten berättade också Lasse-Majas historia och visade köket där denne lagade mat. På tillbakavägen gick vi ner genom stora lönngången.

Besöket avslutades med kaffe och dopp på anrika Bergs konditori nere i hamnen. Här satt en del av gruppen inomhus och en annan del utomhus och det var tur att det inte regnade eftersom det bara fanns plats för 25 personer inomhus.

Lasse-Maja tog oss tillbaka till Koön och bussen, där återfärden till Trollhättan anträddes med ankomst till Museet vid 20-tiden på kvällen.