Skillnad mellan versioner av "Profil går i pension"

Från SAAB-veteranförening Trollhättan
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
Rad 12: Rad 12:
 
== En Saabprofil varvar ner ==
 
== En Saabprofil varvar ner ==
  
Stig-Göran Larsson hemma i trädgårdsstolen i Skoftebyn, med kaffe i Ostindiakoppen och wienerbröd i handen lutar sig tillbaka och blundar när han plockar fram minnen och namn ur den 27 år lång< karriären på Saab.<p>
+
Stig-Göran Larsson hemma i trädgårdsstolen i Skoftebyn, med kaffe i Ostindiakoppen och wienerbröd i handen lutar sig tillbaka och blundar när han plockar fram minnen och namn ur den 27 år långa karriären på Saab.<p>
  
 
Det är inte så här vi brukar se denna välkända, inflytelserika och internationellt erkända profil. Men nu varvar han ner. Går i pension och får tid över åt annat än bara bilar.<p>
 
Det är inte så här vi brukar se denna välkända, inflytelserika och internationellt erkända profil. Men nu varvar han ner. Går i pension och får tid över åt annat än bara bilar.<p>

Nuvarande version från 14 november 2023 kl. 13.09

Bilaga

199907-01

19990728.jpg

Stig-Göran Larsson i en situation han kommer att få mer tid för

Forskare Larsson kom från Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm till Saab i Trollhättan år 1972. "Ett företag med briljanta idéer och intressanta tekniska lösningar" är hans omdöme om det företag han kom till. Nu är det 1999 och Stig-Göran Larsson har skaffat sig ett namn som en av de mest inflytelserika personerna i den globala bilindustrin. "En fanbärare för Saaboriginalitet mot angreppen från GM:s byråkrater" skriver tidningen Car.

Efter sina 27 år på Saab tänker Stig-Göran nu trappa ned. Han lämnar posten som chef för Avdelningen för Forskning och utveckling, och över kaffe och wienerbröd hemma i trädgården i Skoftebyn berättar han för Saab Idag om sin karriär fram till pensioneringen. Pensionering och pensionering... han kommer att jobba som konsult åt både Saab och regionen.

En Saabprofil varvar ner

Stig-Göran Larsson hemma i trädgårdsstolen i Skoftebyn, med kaffe i Ostindiakoppen och wienerbröd i handen lutar sig tillbaka och blundar när han plockar fram minnen och namn ur den 27 år långa karriären på Saab.

Det är inte så här vi brukar se denna välkända, inflytelserika och internationellt erkända profil. Men nu varvar han ner. Går i pension och får tid över åt annat än bara bilar.

Skäggig vetenskapsman

Familj och fritid har fått sitta emellan på grund av jobbet. Trädgård och golf står högt upp på listan över vad han ska ägna sig åt, men konsult blir han också både i frågor om Saab och om regionens utveckling.

Långt ifrån alla på Saab har insett hur känd och inflytelserik Stig-Göran Larsson egentligen är.

Tidningen "Ny Teknik" gjorde förra året en omröstning där svenska företagsledare, professorer och politiker fick rangordna beslutsfattare och makthavare inom teknisk utveckling i Sverige. Stig-Göran hamnade på 25:e plats av 50. Aret dessförinnan rankade tidningen "Car" de 300 mest betydande personerna inom bilindustrin globalt sett. Stig-Göran knep en mittplacering igen: 164.

"Car" gav honom omdömet "en klassisk skäggprydd svensk vetenskapsman som delvis har ansvaret för framgångarna med turbomatade bilar, en fanbärare för Saab-originalitet mot angreppen från GM:s byråkrater". Själv viftar han bort omröstningarna.

- De saknar mer eller mindre betydelse, blir den korta kommentaren.

Till Saab 1972

Det är roligare att prata om de första åren på Saab. - Det Saab jag kom till 1972, var ett företag med briljanta idéer och intressanta tekniska lösningar.

Forskare Larsson från Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, med hållfasthet som specialområde, var glad i hågen över att få använda sina teorier i praktiken. Det var, som han säger "kanon" att börja på Saab.

En av de första personer som han testade sina teorier på, var Stig Norlin som hade arbetat med karosskonstruktioner för flygplan och fört över sitt kunnande på bilar.

- Efter två veckor i företaget höll jag ett internt anförande om något som kallas FEM-analyser inom hållfasthetsläran. Men jag gjorde misstaget att falla tillbaka i universitetsbeteendet och efter tio minuter sov de allihop.

- Jag plågade mig igenom mina två timmar och efteråt kom Stig Norlin fram till mig och sa "Jag begrep ingenting av det du sa, men antagligen har vi nytta av det".

Stig-Göran förstod så småningom, att det som han hade lärt sig i teorin vid skolbänken fanns i ryggmärgen på de "riktiga" teknikerna på Saab. Tekniker som Stig Norlin hade tumregler som fungerade oerhört mycket snabbare än dåtidens snabbaste datorer. De hade en känsla för hållfasthet som var användbar i praktiken. - Den känslan är det nästan ingen som har idag.

Mekaniker grunden

Stig-Görans syn på vad som är en god tekniker skiljer sig förfarande från vad många av hans nuvarande kollegor i andra företag anser.

- Grunden, säger han är en bra mekaniker. En som kan, vill och vågar experimentera. Som går från idé till hårdvara på egen hand och testar lösningar tills de fungerar.

- När en sådan tekniker skaffar sig ingenjörsutbildning kan han eller hon bli oslagbart bra.

Teknisk direktör

Trots det sömngivande anförandet befordrades beräkningstekniker Larsson till beräkningschef efter två månader. Sedermera blev han överingenjör för drivaggregat och klimatsystem. Efter 12 år i företaget fick han ansvar för både utveckling och produktion av motorer och växellådor. Ytterligare två år senare, 1986, utnämndes han till teknisk direktör.

Att bli riktig Trollhättebo var en ganska kort process.

-Från början hade jag tänkt mig att stanna kvar på Saab i två. tre år. Men jag fängslades av företaget och det innovativa klimatet, av staden Trollhättan och av Skoftebyn i synnerhet. Vattnet, fallen och slussarna och den starka industritraditionen på Nohab var något som fascinerade mig och som jag snabbt lärde mig att uppskatta.

GM en fullträff

Stig-Göran Larssons många minnen och episoder från arbetet med nya bilmodeller, motorer och liknande är tillräckliga för att fylla en bok. Han har längre erfarenhet och mer kunnande om vad som hänt inom Saab under 27 år än de flesta andra.

Stig-Göran har sett goda år och svåra. Han har varit delaktig i otaliga förhandlingar om samarbetsavtal med biltillverkare som Volvo, Mazda, Fiat, Ford och slutligen GM.

- Samgåendet med GM blev en fullträff, företagsmässigt sett. De är positiva till Saab och vill förstärka vårt varumärke. De är intresserade av att veta hur vi kan vara så innovativa.

Udda lösningar

På Saab har teknik haft hög status. Det har varit lätt att komma fram med innovationer tack vare öppenhet, flexibilitet och korta beslutsvägar.

Stig-Göran har hela tiden arbetat för att behålla det klimatet och han har inte varit främmande för udda lösningar som att låta små grupper av tekniker dra sig undan för att jobba ostört med fria händer. Det finns flera exempel på att detta varit lyckosamt. Saab Direct Ignition är bara ett av dem.

Därför var det inte så konstigt att Saab och GM 1994 bad Stig-Göran att ta uppdraget som forsknings- och utvecklingschef.

- Då fanns det i praktiken inte någon organiserad långsiktig utveckling att tala om i företaget. Vi hade tappat mark på ett område som tidigare var vår styrka och därför ville man ge prioritet åt arbetet.

Idag har forsknings- och utvecklingsarbetet hög status och dubbelt så många medarbetare som 1994. Delvis beror det säkert på att Stig-Göran Larsson ville att det skulle bli så.

Det Saab han lämnar, liknar i mångt och mycket det han en gång kom till: Ett företag med briljanta idéer och intressanta tekniska lösningar.

ULF AXELSON


19990729.jpg

Stig-Göran Larsson, till vänster, tillsammans med två andra tekniska profiler, nämligen Gunnar Larsson och Magnus Roland. Bilden tagen 1984 i Monteringsfabriken