Skillnad mellan versioner av "5 000 såg SAAB-T revyn"
(Skapade sidan med '1963 VIPS 3<p> Category: Milstolpar_1963') |
|||
Rad 1: | Rad 1: | ||
1963 VIPS 3<p> | 1963 VIPS 3<p> | ||
+ | 5000 SÅG SAAB-T-REVYN | ||
+ | |||
+ | Med två års mellanrum spelas revy vid Saab-Trollhättan. I mars gavs 1963 års föreställning för elva fullsatta Folkets hus, dvs. i runt tal 5000 personer. Dessa 5000 hade ingen anledning ångra revykvällen. | ||
+ | |||
+ | Gammalt och nytt | ||
+ | Gamla kända förmågor återfanns i sällskap med nya friska fläktar. Knut Hurtig och Margit Carlsson har väl ej svikit någon Trollhätterevy. De fanns också på plats i år, säkra, pålitliga, faktiskt utan överord i proffsklass båda. Margits finaste framträdande — och även ett av hela föreställningens — var utan tvekan en förtjusande ”Frida’'-studie i ”Trivialiteter”, en skickligt gjord Sjöberg-Ramel-travestering. Nästan lika publikknipande var nog hennes kärleksförklaring till Trollhättan i ”Vår vackra stad” och en sirlig menuettscen, varom mera nedan. Mera i den burleska stilen gick sketcherna ”Morfars minne” med Sören Fors och ”Chefen flirtar” med Leif Karlsson och Knut Hurtig. | ||
+ | |||
+ | Knut Hurtig sjöng aria | ||
+ | Hurtig inledde f.ö. kvällen med ”Kuriren”, en dråplig kavalkad av vad sig sedan sist tilldragit hade. Han återkom med en Birgit Nilsson-parodi där han i festlig och exakt mimik följde en grammofonplattas alla ariatongångar. | ||
+ | |||
+ | Mera mimiktalang visade han i ”Restauranggästen”, som man gärna återsåg i Hurtigs tolkning. Hans avslutningsnummer, en torr föreläsare, var ett skickligt gjort inslag där en fortlöpande fasförskjutning mellan ljusbild och föredragstext åstadkom en respektlös historieskrivning med gliringar åt olika håll. | ||
+ | |||
+ | Gamla på scenen var också Sixten Lärk och Mona Uppström. Hon var i år nummerflicka i allt mera lätt kostymering. | ||
+ | (När slutligen habiten utgjordes av nummerbricka och bikinihöftkläde avlöstes hon av en badbyxklädd tanig mansperson). | ||
+ | |||
+ | Gästspel | ||
+ | Till de gamla i Trollhättesammanhang måste naturligtvis också räknas gästspelande Evert Blomberg, tidigare Saab-T-anställd, nu sångartist med egen vis- och musikrepertoar. | ||
+ | |||
+ | Come back på scenen gjorde Mona Aulich och Arne Simonsson. I ”barnatro” skildrade de tillsammans med Yvonne Nilsson och Sören Fors vådan av att förlita sig på överhet och institutioner. Mona sjöng om Saab-aktuella namnbyten och Arne gestaltade en | ||
+ | fotoknutte med åtskilliga intressanta bilder i sin samling. | ||
+ | |||
+ | Revyns nya förmågor gjorde bra ifrån sig. Roger Damms anställningssökande raggare gav kanske en del av verkligheten liksom texten i hans Saabgårds (Vilda Västernlåt.) | ||
+ | |||
+ | Anita Andersson sjöng en nätt visa om köksromantik och medverkade också i kupletter med Maud Hedman och Käthe Stenberg. | ||
+ | |||
+ | 1700-talsslut | ||
+ | En elegant 1700-talsmenuett avslutade det lagom blandade programmet. I ögonfägnande turer och kostymer trippade fyra par omkring med sång på läpparna som förtalte om Saab på ålderdomligt manér. | ||
+ | |||
+ | Den texten hade författaren Karl-Erik Ågren all heder av, liksom för övrigt också för den övriga texten. | ||
+ | |||
+ | För musiken varje revykväll till kl. 12 stod "Lajen” Larssons orkester (Karl-Albert Pettersson bas, Nisse Lindell orgel, Björn Andersson piano, Lars Abrahamsson trummor). | ||
+ | |||
+ | För slitjobbet med ekonomi och administration svarade Pelle Pettersson, i scenarbetet ”höll” Douglas Kilenberg och dekoren hade gjorts av Werner Augustsson och Tommy Andersson. | ||
+ | |||
+ | Att de medverkandes uppoffrande arbete givit gott utbyte var nog publiken helt enig om. Säkert ville den också instämma i vad verkstadsklubbens ordförande David Andersson, yttrade i ett tacktal premiärkvällen: Att man vill hoppas att revyerna vid Saab-T blivit en tradition som ej kommer att brytas. <p> | ||
+ | |||
+ | Foton | ||
+ | |||
+ | TACK | ||
+ | |||
+ | Behållningen av Trollhätterevyn går till långtidssjuka saabare. Den som i år tilldelats gåvan har bett få följande infört i Vips. | ||
+ | |||
+ | Den stora penninggåva jag fått från Saab-revyns inträdesavgifter ger mig en möjlighet att återvinna hälsan på Kanarieöarna. Jag vill på detta sätt framföra mitt hjärtligaste tack. | ||
+ | |||
+ | Allan Janetun. | ||
+ | <p> | ||
[[Category: Milstolpar_1963]] | [[Category: Milstolpar_1963]] |
Versionen från 1 maj 2022 kl. 10.46
1963 VIPS 3
5000 SÅG SAAB-T-REVYN Med två års mellanrum spelas revy vid Saab-Trollhättan. I mars gavs 1963 års föreställning för elva fullsatta Folkets hus, dvs. i runt tal 5000 personer. Dessa 5000 hade ingen anledning ångra revykvällen. Gammalt och nytt Gamla kända förmågor återfanns i sällskap med nya friska fläktar. Knut Hurtig och Margit Carlsson har väl ej svikit någon Trollhätterevy. De fanns också på plats i år, säkra, pålitliga, faktiskt utan överord i proffsklass båda. Margits finaste framträdande — och även ett av hela föreställningens — var utan tvekan en förtjusande ”Frida’'-studie i ”Trivialiteter”, en skickligt gjord Sjöberg-Ramel-travestering. Nästan lika publikknipande var nog hennes kärleksförklaring till Trollhättan i ”Vår vackra stad” och en sirlig menuettscen, varom mera nedan. Mera i den burleska stilen gick sketcherna ”Morfars minne” med Sören Fors och ”Chefen flirtar” med Leif Karlsson och Knut Hurtig. Knut Hurtig sjöng aria Hurtig inledde f.ö. kvällen med ”Kuriren”, en dråplig kavalkad av vad sig sedan sist tilldragit hade. Han återkom med en Birgit Nilsson-parodi där han i festlig och exakt mimik följde en grammofonplattas alla ariatongångar. Mera mimiktalang visade han i ”Restauranggästen”, som man gärna återsåg i Hurtigs tolkning. Hans avslutningsnummer, en torr föreläsare, var ett skickligt gjort inslag där en fortlöpande fasförskjutning mellan ljusbild och föredragstext åstadkom en respektlös historieskrivning med gliringar åt olika håll. Gamla på scenen var också Sixten Lärk och Mona Uppström. Hon var i år nummerflicka i allt mera lätt kostymering. (När slutligen habiten utgjordes av nummerbricka och bikinihöftkläde avlöstes hon av en badbyxklädd tanig mansperson). Gästspel Till de gamla i Trollhättesammanhang måste naturligtvis också räknas gästspelande Evert Blomberg, tidigare Saab-T-anställd, nu sångartist med egen vis- och musikrepertoar. Come back på scenen gjorde Mona Aulich och Arne Simonsson. I ”barnatro” skildrade de tillsammans med Yvonne Nilsson och Sören Fors vådan av att förlita sig på överhet och institutioner. Mona sjöng om Saab-aktuella namnbyten och Arne gestaltade en fotoknutte med åtskilliga intressanta bilder i sin samling. Revyns nya förmågor gjorde bra ifrån sig. Roger Damms anställningssökande raggare gav kanske en del av verkligheten liksom texten i hans Saabgårds (Vilda Västernlåt.) Anita Andersson sjöng en nätt visa om köksromantik och medverkade också i kupletter med Maud Hedman och Käthe Stenberg. 1700-talsslut En elegant 1700-talsmenuett avslutade det lagom blandade programmet. I ögonfägnande turer och kostymer trippade fyra par omkring med sång på läpparna som förtalte om Saab på ålderdomligt manér. Den texten hade författaren Karl-Erik Ågren all heder av, liksom för övrigt också för den övriga texten. För musiken varje revykväll till kl. 12 stod "Lajen” Larssons orkester (Karl-Albert Pettersson bas, Nisse Lindell orgel, Björn Andersson piano, Lars Abrahamsson trummor). För slitjobbet med ekonomi och administration svarade Pelle Pettersson, i scenarbetet ”höll” Douglas Kilenberg och dekoren hade gjorts av Werner Augustsson och Tommy Andersson. Att de medverkandes uppoffrande arbete givit gott utbyte var nog publiken helt enig om. Säkert ville den också instämma i vad verkstadsklubbens ordförande David Andersson, yttrade i ett tacktal premiärkvällen: Att man vill hoppas att revyerna vid Saab-T blivit en tradition som ej kommer att brytas.
Foton TACK Behållningen av Trollhätterevyn går till långtidssjuka saabare. Den som i år tilldelats gåvan har bett få följande infört i Vips. Den stora penninggåva jag fått från Saab-revyns inträdesavgifter ger mig en möjlighet att återvinna hälsan på Kanarieöarna. Jag vill på detta sätt framföra mitt hjärtligaste tack. Allan Janetun.