Skillnad mellan versioner av "Hur Saab-92 växt fram"

Från SAAB-veteranförening Trollhättan
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med 'Hur Saab-92 växt fram Varför Saab tagit upp biltillverkning, varför det blivit en liten vagn och varför den fått just det utseende och de egenskaper den har skildrar hä...')
 
Rad 12: Rad 12:
  
 
Sedan typvalet således var klart kunde prototyparbetet igångsättas, vilket skedde hösten 1945. Efter ungefär ett år påbörjades det egentliga konstruktionsarbetet och samtidigt beslöts också att specialmaskiner skulle anskaffas och serieverktyg tillverkas. Redan under de första funderingarna på bilen undersöktes de tekniska möjligheterna  att förbättra småbilsklassen Under projekt- och konstruktionsstadiet intensifierades detta arbete, och man kom - naturligtvis - mycket snart underfund med att en aerodynamisk utformning skulle kunna öka accelerations- och backtagningsförmågan med icke mindre än 50 %. Dessa egenskaper kunde också genom en 20 %-ig ökning av motoreffekten höjas med ytterligare 50 %. Med de fordringar man satte på vagnens prestanda uppkom emellertid stora svårigheter att hålla bilens volym nere, men detta löstes elegant genom att man placerade motorn på tvären framför framaxeln. Något avkall på den aerodynamiska utformningen fick inte göras, ty de omständliga vindtunnelproven bevisade den höjda accelerations- och backtagningsförmågan.
 
Sedan typvalet således var klart kunde prototyparbetet igångsättas, vilket skedde hösten 1945. Efter ungefär ett år påbörjades det egentliga konstruktionsarbetet och samtidigt beslöts också att specialmaskiner skulle anskaffas och serieverktyg tillverkas. Redan under de första funderingarna på bilen undersöktes de tekniska möjligheterna  att förbättra småbilsklassen Under projekt- och konstruktionsstadiet intensifierades detta arbete, och man kom - naturligtvis - mycket snart underfund med att en aerodynamisk utformning skulle kunna öka accelerations- och backtagningsförmågan med icke mindre än 50 %. Dessa egenskaper kunde också genom en 20 %-ig ökning av motoreffekten höjas med ytterligare 50 %. Med de fordringar man satte på vagnens prestanda uppkom emellertid stora svårigheter att hålla bilens volym nere, men detta löstes elegant genom att man placerade motorn på tvären framför framaxeln. Något avkall på den aerodynamiska utformningen fick inte göras, ty de omständliga vindtunnelproven bevisade den höjda accelerations- och backtagningsförmågan.
 +
 +
[[File:Saab-92_2.jpg|frameless]]<p>
  
  

Versionen från 10 januari 2021 kl. 11.33

Hur Saab-92 växt fram

Varför Saab tagit upp biltillverkning, varför det blivit en liten vagn och varför den fått just det utseende och de egenskaper den har skildrar här Saabs presschef Arne Krabbe.

Varför har Saab just valt bilproduktion som supplement till sin flygindustri? Detta är en fråga, som ofta har framställts och nästan lika ofta besvarats med att de naturliga förutsättningarna varit utslagsgivande. Detta svar är dock så pass allmänt att en närmare definiering kan vara på sin plats.

Saabs strävan har alltid varit att söka skapa en inhemsk flygindustri, som vid behov kunde vara oberoende av utlandet. En inhemsk tillverkning av militärflygplan kräver emellertid numera även inhemsk framställning av reaktionsmotorer - en fabrikation som till stor del omfattar plåtpressningsarbeten. Dylika arbetsuppgifter är givetvis väl lämpade för Saab, men för en stor och jämn sysselsättning erfordras ett utfyllnadsobjekt. På detta måste man ställa kravet att det ingår i en egen tillverkning och icke är ett legoarbete. Som tillverkningsobjekt, vilka uppfyller dessa villkor, kan man tänka sig färdiga hus, hushållsmaskiner, serveringsrumsinredningar och liknande. Saabs personal är dock van vid något dynamiskt, "något intressantare", och med den mentaliteten som bakgrund borde biltillverkning vara betydligt mera tilldragande. På denna väg kom man alltså fram till svaret på frågan om Saabs mest lämpliga komplementprodukt.

Redan hösten 1944 igångsattes en marknadsundersökning för möjligheterna att taga upp biltillverkning och hur bilen borde utformas för att man skulle lyckas. Marknadsundersökningen tydde på att de väntade allmänna ekonomiska påfrestningarna efter kriget och den alltfort pågående inkomstutjämningen skulle influera på marknaden till de mindre bilarnas favör. Statistiken visade också att i Sverige hade småbilarna redan 1933 börjat vinna på de stora. Främsta orsaken till detta var småbilens ekonomiska fördelar. Driftskostnaderna blir nämligen låga, eftersom bensinförbrukningen minskar i proportion till vikten. En småbil betingar naturligtvis också lägre pris än en stor vagn, ehuru detta ej sjunker i samma proportion till storleken som driftskostnaderna gör. Häri ligger nog tvärtom den största svårigheten för fabrikanten, ty även om priset i stort sett står i proportion till bilens vikt och mått så kostar dock en liten vagn mer per kilo än en stor. Detta beror på att flera detaljer är lika dyra för båda vagnsklasserna, t, ex, utrustning, beslag, klädsel, stoppning etc.

Före kriget var Tyskland den största producenten av mindre bilar för den svenska marknaden, medan Amerika icke ägnat sig åt denna lättare vagnsklass, och den svenska fabrikationen hade ännu icke upptagit någon verkligt liten bil. Marknaden enbart i Sverige beräknades därför också vara lönande för produktion. Alla dessa förhållanden talade för att Saab skulle inrikta sig på en liten bil, men man stannade inte härvid utan satte som mål att åstadkomma en liten bil med billiga driftskostnader, vilken skulle ge passageraren känslan av att sitta i en stor vagn.

Sedan typvalet således var klart kunde prototyparbetet igångsättas, vilket skedde hösten 1945. Efter ungefär ett år påbörjades det egentliga konstruktionsarbetet och samtidigt beslöts också att specialmaskiner skulle anskaffas och serieverktyg tillverkas. Redan under de första funderingarna på bilen undersöktes de tekniska möjligheterna att förbättra småbilsklassen Under projekt- och konstruktionsstadiet intensifierades detta arbete, och man kom - naturligtvis - mycket snart underfund med att en aerodynamisk utformning skulle kunna öka accelerations- och backtagningsförmågan med icke mindre än 50 %. Dessa egenskaper kunde också genom en 20 %-ig ökning av motoreffekten höjas med ytterligare 50 %. Med de fordringar man satte på vagnens prestanda uppkom emellertid stora svårigheter att hålla bilens volym nere, men detta löstes elegant genom att man placerade motorn på tvären framför framaxeln. Något avkall på den aerodynamiska utformningen fick inte göras, ty de omständliga vindtunnelproven bevisade den höjda accelerations- och backtagningsförmågan.

Saab-92 2.jpg