Revysångerska och skattmas
Människor vid Saab-T Revysångerska och "skattmas"
Margit Carlsson, saabare sedan 20 år och "skattmas"
På avlöningskontoret bland skattsedlar och skatteproblem finner vi Margit Carlsson, saabare sedan 20 år och "skattmas" sedan 1958. Det är dock ej kontoristen utan sångerskan och revyartisten Margit, som vi vill uppmärksamma. Vi får en pratstund med henne och ber henne berätta om när och hur hon kom i kontakt med musiken och när hon började sjunga.
Margit berättar, att hon är född och uppväxt i ett musikaliskt hem, där pappa Karl Fihn spelade flöjt och mamma Magda piano, en på den tiden vanlig kombination. Föräldrarna tyckte mycket om att musicera i hemmet tillsammans med goda musikvänner. Margit kom således att leva tillsammans med glada människor i en värld av musik. Mycket tidigt började hon sjunga tillsammans med far och mor, och det dröjde ej länge förrän hon var mogen för scenframträdanden på mera privata tillställningar. Eftersom hon som mycket liten älskade att agera inför "publik" blev hon ofta anlitad vid skolteatrar etc.
Stjärnskott och primadonna
Det första offentliga sångframträdandet skedde på en Saabrevy 1949, då hon bl.a. sjöng "Romans i moll". Hon har som ett mycket kärt minne bevarat Tidningen Trollhättans recension, där man skriver: "Särskilt fäste man sig vid Margit Carlssons (årets stjärnskott och primadonna) sång, samt vid spexiga "Maharadjan av i år" med fru Carlsson i huvudrollen". Margit blev efter detta framträdande "bofast" i Saabs revyer och har uppburit primadonnerollen varje gång utom den senaste, då familjeskäl hindrade henne att medverka.
Vi frågar Margit vad hon tycker bäst om att sjunga.
— Jag älskar att sjunga allt från schlager till operettmelodier, även om det sistnämnda ligger mig varmast om hjärtat.
— Vad är Din största behållning av ett sångframträdande inför publik?
— Det är mycket värdefullt för mig när jag genom sången lyckas uppnå en intim kontakt med min publik, och känner en spontan värme och sympati strömma emot mig.
Saab-L-turné trevligt minne
— Vilket är Ditt käraste minne från sångerske- och revyartisttiden?
— Det är svårt att i detta ögonblick göra någon värdering, när idel glada och trevliga minnen tränger på. Kanske är det turnén till Saab-L för ett par år sedan, kanske är det mina roller mot vännen Knut Hurtig i alla sketcher, där Hurtig titt och tätt överraskat med improviserade repliker, och där man tvingats improvisera för att klara uppgiften, kanske är det duettsjungandet med vännen Sixten Lärk, jag vet inte.
— Är det nervöst att uppträda inför publik?
— Innan man kommer in på scenen och strax innan man börjar sjunga är det kolossalt nervöst, men allteftersom man "sjunger in sig" och får den där kontakten, som jag nämnde tidigare, släpper nervositeten och ersätts med skaparglädje.
— Vad önskar Du av framtiden?
— Att få sjunga och spela revy i många år ännu. Säger Margit och återgår till skattsedlarna och "skattemasandet".
S.