2012-10-25 Tävlingsverksamheten på SAAB

Föredrag på Saab museet av Nils-Gunnar Svensson

Den 25 oktober hade jag nöjet att, inför en fullsatt filmsal i Saab-muséet, få redovisa en del av den sammanställning som jag själv tillsammans Sten-Olof Göthberg har gjort för att berätta om hur tävlingsverksamheten, på Saab, kom igång och sedan utvecklades till ett internationellt sett mycket framgångsrikt tävlingsstall.
Sammanställningen ”Saab´s Tävlngsavdelning – Hur det började till att bli en framgångssaga”, kommer att införas, även den, på Veteranernas hemsida.
Dagen till ära så förgylldes denna av att flera av de tidigare anställda var närvarande och inte minst Erik Carlsson, och alla kunde fylla i med detaljer för att fullständiga, de många gånger, dramatiska händelser som utspelade sig under årens lopp. Förutom Erik, fanns även Torbjörn Trollby, Rolf Ebefors, Bernt ”Malin” Melin, Sven ”Sölebo” Olsson och sist men inte minst, avdelningens rallybrud Nr 1, Astrid Marklund, på plats.

Min avsikt var att i första hand att redovisa händelser från den 2-taktstid då jag själv arbetade som motoringenjör mellan 1963 och 1969. Därefter anställdes Brage Sundström som motoringenjör.

De första stapplande stegen
Det har skrivits spaltmeter och flera böcker om Saab´s tävlingsverksamhet och hur det började. Sanningen är att tävlandet ”började innan det hade börjat”! Rolf Mellde, som var utvecklingschef, hade insett att en helt nykonstruerad bil kan inte släppas ut på marknaden utan genomgående utprovning. Eftersom tiden var knapp, marknaden ropade efter bilar när kriget var slut och dessutom, när 92-projektet var försenat, så fanns det möjligheten att prova produkten under hårda tävlingsformer. Rolf Mellde insåg värdet i att delta i dåtidens tillförlitlighetstävlingar, som var riktiga kraftprov.
Motorerfarenheter och uppfattning om hållfasthet skaffade man sig genom att tävla med DKW-bilar, som Saab köpt in, redan under slutet av 40-talet. Allteftersom Saab-komponenter blev färdiga, plockades dessa in i DKW-bilarna. Det var uppseendeväckande att Mellde och kollegan Landbü tog hem flera segrar med dessa bilar. Verkligheten var även att DKW-bilen var måttstocken i storleksklassen på den tiden och Saab 92 skulle till alla delar vara bättre än DKW-bilen, inklusive motoreffekt och total prestanda.

Mellde förstod nu att tävlingsverksamheten kommer att vara än mer betydelsefull för produkt-utvecklingen. Mellde lyckas med konststycket att få loss två förserievagnar (av tjugo) för start i Monte Carlo-rallyt! Generalagenten i Sverige, Philipsons, hade nog vid detta laget insett PR-värdet i tävlingsverksamheten!
Greta Molander kom 2:a i damklassen (totalt 55:a) och Mellde 69:a av 280 startande. Alltså framskjutna placeringar innan produktionen ens hade startat! Saab 92:an visade sig vara en stryktålig bil och tävlingsverksamheten fortsatte med flera privatåkare som också uppnådde framgångar.
All verksamhet kring tävlingsåkat sker i laboratoriets regi och styrs direkt av Mellde. Fram till 1953, radas framgångarna upp med segrar i Rikspokalen och Midnattsolsrallyt. Rolf Mellde tar hem ett SM-tecken i Tillförlitlighet, dåtidens rallytävlingar. Man kan mellan raderna förstå att tävlingsverksamheten var en betydande del av utprovningen, allt under Mellde´s ledarskap.
Erik Carlsson och Carl-Magnus Skogh gör nu entré på banan och framgångarna låter inte vänta på sig.
Dock fanns ännu ej någon etablerad tävlingsavdelning, utan strängt taget alla inom konstruktion och utprovning var engagerade i tävlingsverksamheten.

Saab etablerar sig i den internationella motorsportvärlden
1956 lanserades Saab 93 med en 3-cylindrig motor med 750 cc. Ganska snart kommer en GT-version med en dubbelförgasare och med den skulle framgångarna komma under en lång framgångsrik period.
Flera privatåkare når framgångar som t.ex. C-M. Skogh, 2:a i Svenska Rallyt 1956. Charlie Lohmander vinner sin klass i Mille Miglia, Erik C. vinner Midnattsolsrallyt 1959 med C-M. som tvåa. Sture Nottorp blir klasstvåa i Le Mans 1959.
Härtill kommer segrar i Jyväskylä och Akropolis-rallyna och i flera banlopp på hemmafronten. Anmärkningsvärt är att en amerikan tar hem segern 1956 i Great American Mountain Rally.

Åsaka-perioden
Rolf Mellde hade sedan en tid tillbaka lekt med tanken att göra en sportvagnsprototyp för att kunna deltaga i regelrätta racertävlingar. Efter ställningstagande och beslut startar framtag-ningen av den första Sonetten under mycket stort hemlighetsmakeri. Lars-Olov Olson blir pro-jektledare och tillsammans med ett handplockat team byggs nu bilen i en hyrd fastighet i Åsaka. (Läs Arne Frick´s berättelse om ”Hemligheta” och Lars-Olov Olson´s berättelse om Sonetten på hemsidan under Arkiv.)
Sonetten premiärvisas för pressen vid Bilsalongen i Stockholm 1956 och stjäl all uppmärk-samhet både från konkurrenter och den egna introduktionen av Saab 93.
På grund av regeländring kommer Sonetten endast att delta i ett fåtal tävlingar som i Falken-berg, Karlskoga och Djurgårdsloppet i Helsingfors.
När nu Sonetten har blivit introducerad, så kommer allt mer av tävlingsverksamheten att förläggas till Åsaka-verkstaden. I detta sammanhang fick L-O. Olson ett erbjudande att bygga upp och leda en tävlingsavdelning, men L-O. tackade nej. 1960 åker dock L-O en 93:a, som andreförare, med Erik Carlsson efter anmodan av Mellde, vilket visar att Mellde fortfarande håller i trådarna vad gäller tävlingsverksamheten.

Saab 96
Saab 96 introducerades 1960 och framgångarna lät inte vänta på sig. Med en större motor (850 cc och med ca 65 hk) blev detta nu början på en mycket framgångsrik period. Erik Carlsson, C-M. Skogh, Simo Lampinen m.fl. kör hem flera internationella segrar åt Saab.
De mest framträdande och stora segrarna togs av Erik C. som t.ex. engelska RAC-rallyt tre år i följd (1960, 1961 och 1962) och Monte Carlo-rallyt 1962 och 1963. Till detta kommer två Midnattssols-segrar i rad för C-M. Skogh. (1960, 1961). I dec. 1962 slutar C-M. Skogh på Saab efter att ha kört hem 54 segrar åt Saab!

Formel Junior
Formel Junior blev en klass som skulle ersätta den gamla F3-klassen. Enl. reglementet så skulle denna vagn baseras på standardkomponenter. Mellde såg möjligheten att kunna få fram en potent tävlingsvagn byggd på Saab-komponenter och det beslöts att två vagnar skulle tas fram. Ett av skälen till detta beslut var att Mellde ville visa att man kunde konstruera en ren formelbil med framhjulsdrift. Även detta arbete utfördes i Åsaka-verkstaden under ledning av projektledaren John Ohlin som inlånats från ”Verktygskonstruktion”.
Motorn, en 850-motor uppborrad till 940 cc, togs fram av motorlab. under Josef Eklund´s och Kjell Knutsson´s ledning. Under utvecklingens gång höjdes effekten stegvis från 80 hk till den slutliga på 96 hk och då med en trippelförgasare. Denna svenska formelbil drog till sig ett stort intresse och en demonstrationskörning gjordes på Karlskoga-banan 1960 och körningen visades med ett fylligt reportage i SVT´s sportprogram.
FJ-racern kördes med varierande framgång till 1962, men den hade utan tvekan den mest potenta motorn av alla i klassen. C-M. Skogh körde FJ’n till seger på bl.a. Roskilde Ring. Förutom Erik Carlsson och C-M. Skogh kördes FJ’n av Gösta Karlsson. Parallellt med verksamheten i Åsaka-verkstaden, där Formel Junior-vagnarna preparerades, utrustades rallybilarna i vagnlaboratoriet, som låg på Saab. Platsbehovet ökade akut för rallybilarna och det krävdes egna utrymmen.

Tävlingsavdelningen flyttar till fabriken
1960 till 1961 fick tävlingsverksamheten en plats i anslutning till utprovningsverkstaden intill karossverkstaden. Mellde styr dock fortfarande tävlingsverksamheten med John Åhs som verkstadsingenjör. Denna flytt blev dock endast temporär, då behovet växte i och med att tävlingsverksamheten nu blev ytterligare utvidgad. Denna utökning innebar att Bo Hellberg anställdes för att styra upp verksamheten (1962). Mellde hade dock fortfarande ett inflytande på hur motorutvecklingen skulle fortskrida. Under denna period anställdes undertecknad av Mellde, för att ansvara för motortrimningen. Även detta som ett led i att bygga upp en separat fungerande tävlingsorganisation.

Tävlingsavdelningen flyttar igen
Denna gång, 1962, flyttade tävlingsavdelningen till den tidigare ANA-verkstaden vid ”Hamnbassängen”. Först nu kan man säga att tävlingsavdelningen blev etablerad med egna lokaler, dock utanför fabriksgrindarna. Motorerna preparerades och iordningsställdes fortfarande i motorlaboratoriet. I den nya organisationen blev nu Paul Broman verkmästare och styrde med fast hand verksamheten i verkstaden.
Vid denna tid hade även Sport-motorn gjort entré och med trippelförgasararrangemang gavs nu ytterligare förutsättningar för högre effekt både för rally- och banmotorer.

Ytterligare flytt, nu till Hyvlaregatan ”kv. Hästen”
Bara efter ett knappt år blev lokalerna trångbodda då verksamheterna ökade betydligt. Verksamheten för att stödja privatåkare ökade markant då Saab-Sporten var en mycket lämplig och tacksam bil för privatåkare som med denna kunde prestera goda resultat.
För fabriksteamet och för utvalda understödda förare, gällde nu enbart Sport-motorn med ett specialkonstruerat insugningsrör och därtill klassad trippelförgasare. Motorn gav i rallyutförande ca. 85 hk, vilket var mycket konkurrenskraftigt vid denna tid.
Framgångarna kommer på löpande band både vad gäller rally och ren banracing. Detta gäller även internationellt med framgångar i de svåraste rallyna (Grekland, Jyväskylä, Afrika m.fl.) samtidigt som en EM-seger och flera framskjutna placeringar i Europacupen körs hem.
Verksamheten stod nu på topp och för att klara all planering och därmed avlasta Hellberg, anställdes Bo Swanér som biträdande tävlingsledare (1964).
Under första inflyttningsperioden 1964, byggdes även ett motorprovrum med en Schenk motorbroms. Denna räckte gott till för de effekter som nu gällde förutom att den hade prestanda att bromsa ut effekter med den nya V4-motorn som kom 1967. Tvåtaktsmotorn hade nu spelat ut sin roll. Dock blev den utvecklad så att 850-motorn gav över 95 hk. i banutförande vilket gav Saab seger bl.a.på Nürburgring i klassen upp till 1000 cc.
V4-motorn i sitt första trimningssteg (grp.2) gav 105 hk, vilket var tillräckligt för förarna att fortsätta segertåget med Saab 96.
Tävlingsavdelnigen kom att förbli vid Hyvlaregatan tills nedläggningen 1980. Mycket kom dock att hända fram till detta år med den nya 2-litersmotorn som bas. Med denna motor i turbo-utförande kom man att nå effekter som vida översteg det man trodde var möjligt. Dessa motorer kom att ge Saab internationella framgångar både på bana, rally och inte minst rallycross. Saab´s framgångar som började noteras internationellt redan med 92:an fick en fortsättning med framgångar som vida överstiger de flesta fabriksteam.
Saab´s fabriksteam blev i mångt och mycket stilledande och trendsättande för hur rallyteamen skulle uppträda och fungera verksamhetsmässigt.

Nils-Gunnar Svensson

OBS Du kan klicka på bilderna för att förstora dom !

Nils-Gunnar
Del av tävlingsavdelningen: Från vänster Nils-Gunnar Svensson, Sven Olsson. Bo Swanér, Astrid Marklund, Rolf Ebefors, Torbjörn Trollby, Bernt Melin, och Erik Carlsson "På Taket".