Våra pionjärer Pionjär II Walfrid Olsson

Bilaga

1977-09-23

Vi fortsätter vår intervjuserie med pionjär nr II och passar samtidigt på att påpeka att numreringen — pinojär I, II o.s.v. inte har att göra med i vilken ordning de anställdes under 1938, utan har helt enkelt praktiska orsaker — hur svårt det kan vara att under en viss vecka ställa upp för en intervju etc. Veckans pionjär heter i alla fall WALFRID OLSSON. Han anställdes den 18 juli 1938 och tjänstgör som kontrollingenjör i Reaverkstaden.

— Vad var ditt första jobb på Saab?

— På den tiden hade vi en stor s.k. bilkran på företaget. Den användes till det mesta, t. ex. att dra ut flygplan med och att lyfta tungt gods. Vi hade nämligen inga traverser vid den tidpunkten. Nåväl, mitt första jobb var att tillverka två oljespillådor till den där kranen, den läckte väl antar jag. Hur lådorna blev minns jag inte.

— Hur var det första året på företaget?

— Först och främst var det intressant och stimulerande, för det hände en massa saker som givetvis var helt nya — inte bara för mig utan för oss allesammans. Vi tillverkade det tunga bombplanet B 3 och bara att vara med om att bygga flygplan var ju en upplevelse.

— Hur upplevde du övergången från flygplan till bil?

— Vid den tidpunkten upplevde man väl det som ganska positivt att få börja med något helt nytt igen. Det var ju ett faktum att flygplansperioden var slut för oss i Trollhättan och att bilen var framtiden för oss.

— Vilken period under de här åren anser du varit den bästa?

— Kanske ingen speciell. Det har ju varit en ganska jämn och stabil utveckling här genom åren utan något egentligt stillestånd. Men visst var det en viktig händelse när vi började bygga, B-17, det första egna flygplanet. Och när det första planet provflögs var det spännande. Trots tät dimma lyckades provflygaren Bengt Olow genomföra provet utan missöde. En annan händelse jag minns var när vi byggde ihop den första bilkarossen. Det gjorde Hilmer Ekberg, Acke och jag över en lördag—söndag.

— Vad har bidragit till att du stannat kvar på Saab I snart 40 år?

— Jag har helt enkelt trivts här. En positiv samarbetsvilja och en god anda har i varje fall jag fått uppleva genom alla åren.

— Hur ser du på företagets utveckling under alla åren?

— Utvecklingen har gått framåt fantastiskt. Det går ju bara inte att jämföra det gamla Saab med dagens. Första året vill jag minnas att vi var omkring 200 anställda. Den enda fördelen med "den gamla goda tiden" var väl att man kände alla och blev som en enda familj. Idag känner man bara sina närmaste medarbetare. En fördel idag är att vi anställda fått en större frihet — kanske t. o. m. i största laget.

— Hur ser du på företagets framtid?

— Den tror jag på. Saab-bilens utveckling har ju varit enorm med ständiga förbättringar efter tidens krav. Men för att företaget skall leva vidare i dagens hårda konkurrens gäller det hålla hög kvalitet. Lyckas vi med det behöver inte Saab se mörkt på framtiden.