- Vi vill inte ha tystare bilar men vi vill styra hur det låter

Från SAAB-veteranförening Trollhättan
Version från den 17 oktober 2022 kl. 18.38 av Saabvetthn01 (diskussion | bidrag)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Bilaga

Saab Idag 1999-10-07

- Vi vill inte ha tystare bilar men vi vill styra hur det låter

Riksantikvarieämbetet har gett ut CD-skivor med utrotade och utrotningshotade ljud. Sekvenser med gårdsmusikanter som spelar på en bakgård, stålskodda hjul mot kullersten och mattpiskning finns att köpa för den som vill skapa sig en egen "gammal" ljudmiljö hemma i vardagsrummet. Ljuden på dessa skivor borde kompletteras med de ljud som "följde med" en bil förr om åren. Och vi talar inte tvåtaktsnostalgi här.

-Idag är det knappast tystare bilar vi strävar efter, men vi vill styra hur de ska låta, säger Stefan Svedhem som är chef för NVC på Saab Automobile i Trollhättan. NVC lyder under avdelningen för Teknisk Utveckling och initialerna står för Noise & Vibration Center, i dagligt kallar de sig kort och gott för "Ljudlabb". Deras ämnesområde brukar kallas NVH vilket står för Noise, Vibration & Harshness. Buller. Vibration & Strävhet på ren och oförfalskad svenska. Stefans avdelning arbetar med att ersätta bilens missljud med välljud. Och med att arrangera ljuden så att de låter Saab.

-Det första vi gör år att identifiera vilken typ av bil det ska vara. Vilken typ av motor, vilken bilstorlek det ska vara. Vi gör en benchmarking jämförelse med andra märken - för att se vart trenderna går.

Kartbild för ljud

Stefan berättar att hans avdelning har ett trettiotal egenskaper att ta ställning till och han nämner vägljud och motorljud som ett par av de viktigaste. De sätter ett totalkrav, komplettbilskrav, för att få en balans av olika ljud.

-Sedan bryter vi ner kravet till varje delsystem. Om vi till exempel har ett tomgångsvarvtal på 700 varv per minut ger det vibrationer på som ungefär ligger på frekvensen 25Hz. Har vi då en backspegel vars egenresonans ligger på samma frekvens kan den börja skallra när bilen står på tomgång. Då får vi ha komponenter som ligger över 35Hz. Man kan säga att vi gör en kartbild över bilen för undvika att lägga komponenter inom kritiska områden. När prototypen sedan kommer, gör vi en utvärdering för att se var vi hamnat.

NVC har alltså ansvaret för den ljudmässiga integrationen av hela bilen. Det arbete som avdelningarna for Kaross, Chassi Interiör, med flera på Teknisk Utveckling gör samordnas så att bilen får en balanserad ljudbild.

Dubbel bemanning

Saab har full fokus på ljudområdet under de senaste åren och NVC:s bemanning fördubblats till 24 personer på fyra år. Men Stefan anser ändå att de borde vara fler.

-Kunderna ställer helt andra krav idag så vi måste prioritera arbetet med hur bilen kommer att låta. Ska man översatta till vinprovartermer så ska det inte låta som en lagårdsdörr när man stänger dörren till en Saab. Man måste bryta ned ljudet, ska det vara ett dovt ljud, metalliskt eller dämpat?

Det är detta ogripbara - hur beskriver ni ett ljud? som gör del så svårt och så intressant.

-Det upplevdes tidigare som hokus-pokus när vi gick in med vara önskemål i bilprojekten. Det är lättare nu när vi oftare kan bryta ned våra krav till förståbara enheter.

Allt kan inte simuleras

För att klara av det här arbetet innan den första prototypen byggs krävs det datorsimulering, ett område som växer kraftigt, enligt Stefan.

-Idag kan vi se på våra kurvor och grafer hur det kommer att låta. Till exempel om vi har lågfrekventa ljud inom vissa områden så kommer vi att få problem när vi bygger prototyp. Väg- och motorljud är de svåraste ljuden. Hur mycket, och vilken sorts ljud blir det i bilen av den extrema kraftbelastning som däcken utsätts för mot körbanan?

-Vi har analyssystem för flera olika tillämpningar under utveckling tillsammans med General Motors. Det finns inga färdiga system att köpa idag.

Han lägger dock in en brasklapp om att förlita sig enbart på tekniken:

- Man får vara lite försiktig med att tro att man kommer ända fram med simuleringsteknik - man får ta den för vad den är...

Musiker

Hur vi upplever ett specifikt ljud är en subjektiv fråga. Det som stör den ene, kanske den andre upplever som positivt.

En del av de som jobbar på NVC är musiker och Stefan menar att det är värdefullt med en sådan bakgrund for att få en känsla för hur ljud upplevs. Själv har han tidigare jobbat med akustik på teatrar och i konsertlokaler.

- Det gäller att ha ingenjörskänsla för ljud och fingertoppskänsla för material, säger han och utvecklar sitt resonemang:

-Vårt arbete spänner genom hela teknikområdet i bilen så vi måste ha förståelse för hur systemen hänger ihop. Känslan för material är inget man kan få i någon skola utan det är något man utvecklar genom erfarenhet. Det har tidigare varit ont om specialiserade utbildningar på området. Först nu har vissa högskolor linjer med inriktning på fordonsakustik och Chalmers håller på att bygga upp en utbildning.

-Folk blir mer och mer medvetna om ljud. Utvecklingen är explosionsartad. Snart kan du inte gå ut och köpa en diskmaskin utan att det står dB-tal på den. Tidigare gjorde man bullermätningar i samhället, nu gör man kartläggningar för att fridlysa tystnad.

Får inte bli tyst

Helt tyst kan inte en bil bli och det är heller inte önskvärt. På NVC talar man om tre olika ljudkategorier: tre I. Det är "Irriterande ljud'-: Dessa är störande, skapar okoncentration och försämrar för "driver in control". Det är "Informativa ljud" som är en nödvändig förstärkning för "driver in control" - trycker du på gasen ska du höra att motorn accelererar. Slutligen är det "Imponerande ljud" som att det är solid känsla i dörrstängning och kraftfullt motorljud.

Den naturliga frågan är då: Hur ska en Saab låta för att vara en Saab?

-Vad det gäller motorljud så är det en lite sportig design, samtidigt som det ska vara komfortabelt och tyst. Vid konstant fart ska det bara vara en mjuk och behaglig ljudmiljö. Dörren ska ge en solid känsla med tyngd. När det sedan gäller reglage och informationsljud ligger vi i en utvecklingsfas. Ett påtagligt bevis på att dörrljudet är bra fick Stefan på Frankfurtmässan vid introduktionen av Saab 9-5:

-Det gick fram en kille till bilen, öppnade dörren, och stängde den sedan medan han lyssnade spänt. Han upprepade det hela, gjorde tummen upp till en kompis som stod en bit bort och gick sedan därifrån utan att intressera sig för något annat. Jag vet inte vad det var för en jeppe...


THORBJÖRN JONSSON