2014-03-27 Resa till Sydamerika

Från SAAB-veteranförening Trollhättan
Version från den 10 januari 2022 kl. 14.23 av Saabvetthn01 (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med ''''Föredrag av Bengt Dahlberg den 27 mars 2014 på Saabmuseet.''' Bengt och hans fru hade en dröm om att resa till Sydamerika och hade funderat länge på detta. En dag på...')
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Föredrag av Bengt Dahlberg den 27 mars 2014 på Saabmuseet.

Bengt och hans fru hade en dröm om att resa till Sydamerika och hade funderat länge på detta. En dag på sommaren 2013 kom en annons om en resa dit, ”2 för priset av 1” och med ett bra program.

Den tar vi sa de! Förberedelserna bestod bl a av vaccinering mot gula febern, men personer över 60 ville man inte vaccinera pga. för svåra biverkningar. På frågan om symptom så blev svaret feber och man riskerar att dö! De fick dock ett intyg att de inte var vaccinerade pga. ålder!
I oktober blev så resan av med besök i Argentina, Chile och Peru.

För att dela upp flygtiden bokade de en extra övernattning i Caracas, Venezuela. I Sydamerika skall man vara på flygplatsen 4 timmar före avgång och i Caracas tog det verkligen 4 tim för incheckning, säkerhets- och tullkontroll mm. Man får t ex inte föra färsk frukt mellan länderna. Därför finns det väldigt effektiva frukthundar på flygplatserna. Från Caracas skulle de flyga till Buenos Aires men pga. försenat flyg blev det en extra natt i Lima på flygbolagets bekostnad.

I Buenos Aires kan man bl a se världens bredaste gata med 7 filer i varje riktning, presidentbostaden Rosa Palatset (ritat av två svensk-argentinska arkitekter), en enda men häftig staty över Evita, parader och demonstrationer, tangouppvisning, fina väggmålningar, en stor lotusblomstaty i rostfritt stål, som öppnar sig på dagen, förorten La Boca’s färgglada hus av hopplockade korrugerade plåtar mm, som man hittade nere i hamnen och Boca Juniors blågula stadion. Vid byggandet valdes färger efter flaggfärgerna på den första båt som anlöpte och den var svensk. Argentinas grillade kött måste upplevas och det är så fantastiskt gott som det sägs.

Sedan flög de till vindistriktet Mendoza där besök gjordes hos vinfirmorna Trapiche och Lopez, som även framställer olika olivoljor med hjälp av utrustning från Alfa Laval. Järnvägen (byggd av engelsmän) har varit en stor drivkraft för utvecklingen i Argentina.

Härifrån gjordes också en busstur upp mot Anderna, som är bergskedjan som går från norr till söder på Sydamerikas västra sida, 750 mil lång, där de åkte skidlift upp till snö. Amerikas högsta berg Aconcagua på 6 962 meter kunde beskådas. En berömd gammal bro besöktes där de lokala Rutas Samaritans hållit stånd mot spanjorerna. En älv med kopparhaltigt vatten har gett vackra färger åt marken.

Så flög de till Santiago i Chile. Centrum domineras av en skyskrapa med 77 våningar. Längs floden Mapocho finns en vacker skulpturpark. En blå stensort, Lapis lazuli, i närheten av Santiago används till vackra smycken och prydnadsföremål. Härifrån gjorde de utflykt till Valparaiso, Chiles största handelshamn, men även med stor fiskeflotta av små båtar. Staden har brant topografi och många elledningar i luften. Här fanns också en staty fraktad från Påskön. Vingårdbesök på Concha y Toro, grundad 1883, som påstod sig vara nr 2 i världen avseende volym och areal.

Den 12:e dagen skildes de från övriga tio i gruppen och flög till Cusco i Peru. Vid ankomsten fanns ingen guide och inga nya gruppdeltagare. De fick ta en taxi till hotellet som dock inte hade någon bokning. Efter lite telefonerande och mejlande löste det sig dock nästa dag.

Cusco är en gammal Inkastad där man i en gammal stadsmur kan se att varje sten är individuellt tillformad. Byggtekniken har gjort att Inkas hus och murar stått emot jordbävningar. Några observationer om trafiken var att trafikljusen räknade ner sekunderna tills det skulle bli grönt. Trafikrytmen var omvänd mot storleken på stad, lugn i Buenos Aires, livligare i Santiago och i Cusco var det mycket tutande och ryckig körning. Att klippa sig där kostade 25 kr!

Dag 14 var det busstur till Ollantaytambo med besök bl a i Pisacs gamla Inkaborg. Nästa dag tog de tåg till orten Aquas Calientes nära Machu Picchu. Resdammet sköljdes av i de varma källorna. Dagen därpå var det väckning kl 05.30 för frukost och vidare bussfärd till Machu Picchu, resans höjdpunkt. Slingrig, brant väg där bussarna inte kunde mötas på alla ställen. Hiram Bingham, amerikansk upptäckare, har fått äran av att 1911 upptäcka denna gamla Inkastad från omkring 1440. Lokal- befolkningen kände dock till dessa lämningar i den svårtillgängliga och skogbeklädda terrängen.

Spanjorerna hittade dock aldrig hit och därför är Machu Picchu ganska orört även om taken, som var av trä, är borta. Staden övergavs dock av Inkas 1532, troligen för att hjälpa till att skydda en annan stad som hotades av spanjorerna. Staden var uppdelad i sektioner för t ex jordbruk med terassodling, bostäder, tempel, administration etc. Ett sinnrikt system för bevattning genomkorsar hela området, som var mycket större än de föreställt sig.

Den stora fågeln kondoren var viktig för Inkas som länk till förfäder i himlen och här finns en stor staty förställande en kondor. Fortfarande går lamor och betar av gräset. Efter den intressanta guidningen bland alla typer av byggnader gjorde de en mödosam vandring upp till porten Sun Gate på över 3000 m ö h.z

Nu hade solvärmen ökat och då luften är tunn blev det många pausar. Vid ett tillfälle erbjöds de cocablad att tugga på. Dessa är helt lagliga i Peru och anses öka prestationsförmågan. Väl uppe på toppen efter 1,5 tim var det en fantastisk utsikt över hela området.

Solljuset genom detta pass använde Inkas till att veta tid på dagen och årstid. Nästa dag var den sista på denna oförglömliga resa och det firades med en av Perus 400 speciella maträtter, Guinea Pig, som är helstekt marsvin.

Flyget hem gick via Bogota i Colombia där, som tur var, flygplatsen fungerade utmärkt då en försenad ankomst gjorde att de bara hade 1 tim för att hämta ut bagaget och checka in på nytt till Europa.

Noteras kan att rallyföraren Erik Carlsson åhörde detta föredrag och sa att han hade ju också varit där men inte hade sett något av det Bengt berättade om, för det var ju bara bilåka hela tiden.

Noterat av Göran Jönsson, sekr.

0-sydam.jpg

OBS Du kan klicka på bilderna för att förstora dom !