2022-11-17 El- & Elhybridfordon
Under arbete....
Referat av föredrag om elektrifierade bilar av Urban Kristiansson 2022-11-27
Urban Kristiansson höll 2022-11-17 ett mycket intressant föredrag för Saabveteranerna på temat elektriska och hybridelektriska fordon om utvecklingen sedan 1960-talet, den nuvarande och möjliga tendenser fram till cirka 2060, alltså över ett 100-årsspann.
Urban, som är uppvuxen i Trollhättan och pensionerad civilingenjör och teknologie doktor,har arbetat med strategier och utvecklingsanalyser hos Volvo Cars och Chalmers.
Med utgångspunkt i det material Urban presenterade och diskussion med åhörarna samt hans artikel i Ny Teknik 2020-02-26 följer här ett referat som försöker belysa utvecklingstendenserna och på vilka sätt resultat kan uppnås och styras med politiska medel.
En översikt över de drivsystem som är aktuella för elektrifierade fordon och de bilder Urban visade vid föredraget finns i slutet av referatet.
Bilder
Utvecklingen från 1963 fram till idag
Från 1963 till 1992 kom luftföroreningarna att bli alltmer besvärande och framförallt i Kalifornien införde man lagstiftning och åtgärder som gav märkbara resultat som här i Los Angeles.
Mellan 1992 och 2022 försökte lagstiftarna att få biltillverkarna att successivt öka andelen elektrifierade fordon vilket möttes med både seriösa koncept (t.ex. Volvo ECC 1992, seriehybrid) och med förslag som nog egentligen var avsedda att bevisa att detta inte var realistiskt (tex GM EV1 1997, elbil). Mot slutet av perioden hade dock flera tillverkare lanserat fullgoda bilar (Toyota Prius 1997, Tesla S 2012 och BMW i3 2013). Generellt erbjöd alla biltillverkare tunga premiumbilar, antingen som parallellhybrider eller rena elbilar. Flera med onödigt mycket motoreffekt. Undantaget var Toyota Mirai 2014, en seriehybrid där en bränslecell laddar batteriet som matar elmotorn.
Bilder
Idag (2022) präglas den allmänna opinionen av polariserade ståndpunkter Optimisterna tycker om att helelektriska bilar har mycket bättre acceleration än bensin- och dieselbilar vilket av pessimisterna bemöts med att detta utgör en trafiksäkerhetsrisk och ger ökade partikelutsläpp från däckslitage. Behovet av lång räckvidd för helelektriska bilar klaras med stora och tunga batterier (500 kg) mot vilka ett argument är att den kobolt som behövs delvis utvinns genom barnarbete i Kongo. Tunga batterier driver i sig utvecklingen mot stora bilar som kräver mer energi och därmed ännu större batterier. Vissa anser att batteriutvecklingen är snabb och intecknar redan nu ett fossilfritt elkraftsystem som gör att utsläppen från batteriproduktionen minskar, medan andra anser att utsläppen kommer att vara höga under överskådlig framtid. Tesla har etablerat en laddinfrastruktur, primärt för sina kunder, men totalt sett kommer publik laddning länge att vara otillräcklig. Bättre då att ge förutsättningar för en enkel bostadnära laddning. Flera av dessa motsättningar skulle kunna lösas upp genom ett bonus-malus system (istället för det som nyligen avskaffats) så att det är de mest miljövänliga, trafiksäkra och ekonomiskt hållbara bilarna från ett helhetsperspektiv som får högst bonus. Viktigt ur miljösynpunkt är att beakta CO2-utsläppen från ett livscykelperspektiv, dvs utsläppen i hela produktions-, användnings- och återvinningskedjan. De flesta batterier kommer under överskådlig framtid att tillverkas i Asien. Ett stort batteri till en helelektrisk bil kan vid tillverkningen släppa ut cirka 18 000 kg mer koldioxid än ett litet batteri för en hybridbil. Om hybridbilar med det mindre batteriet används av kunder i Sverige som kör cirka 1400 mil/år erhålls i stort sett samma koldioxidbelastning vid körningen som med en ren elbil med det större batteriet trots att dessa måste kompletteras med förbränningsmotor eller bränslecell. Det primära målet för framtiden bör därför vara att premiera en minimering av CO2 utsläppen sett från ett livscykelperspektiv snarare än att tillfredsställa politiska, tillverkares eller köpares särintressen men samtidigt försäkra sig om en bred marknadsacceptans för elektriska fordon genom möjlighet till användning i glesbebyggda områden inom ramen för den energiförsörjningsstruktur som finns tillgänglig (laddplatser och tankställen). Nya bilar måste också kunna erbjudas till priser som är acceptabla.
[2022]
