Skillnad mellan versioner av "Det var så vi började"

Från SAAB-veteranförening Trollhättan
Hoppa till navigering Hoppa till sök
 
(2 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Rad 328: Rad 328:
 
I slutet på 40-talet bildades företagsnämnden och under den fanns en granskningsnämnd för inlämnade förbättringsförslag. De första förslagen fick blygsamma belöningar, men som alla vet växte även denna verksamhet inom företaget och i dag är ju belöningar över 50.000 kronor vanliga, Granskningsnämnden bytte namn till Förslagskommittén och i den ingick Nils-Gustav Nilsson, Svante Simonsson, Ebbe Persson, Reidar Bank, Bertil Jonsson, Gunnar Svanström med Bengt Fagerström som utredare.
 
I slutet på 40-talet bildades företagsnämnden och under den fanns en granskningsnämnd för inlämnade förbättringsförslag. De första förslagen fick blygsamma belöningar, men som alla vet växte även denna verksamhet inom företaget och i dag är ju belöningar över 50.000 kronor vanliga, Granskningsnämnden bytte namn till Förslagskommittén och i den ingick Nils-Gustav Nilsson, Svante Simonsson, Ebbe Persson, Reidar Bank, Bertil Jonsson, Gunnar Svanström med Bengt Fagerström som utredare.
  
Vad som var mest utmärkande för flygplansepoken var den framåtanda och det goda kamratskapet som rådde i alla led och som följde med in i bilproduktionen, men som sedan späddes ut, dels p g a att personalen 5 -dubblades, dels av att s k "experter" anställdes och förde in rutiner från andra företag, Men i stort sett har den gamla SAABANDAN bestått in i våra dagar.
+
Vad som var mest utmärkande för flygplansepoken var den framåtanda och det goda kamratskapet som rådde i alla led och som följde med in i bilproduktionen, men som sedan späddes ut, dels p g a att personalen 5 -dubblades, dels av att s k "experter" anställdes och förde in rutiner från andra företag, Men i stort sett har den gamla SAABANDAN bestått in i våra dagar.<p>
 
 
  
 +
Tage Rapp 1996-02-01<p>
  
 
P.S,
 
P.S,
Rad 338: Rad 338:
 
D.S,       
 
D.S,       
  
[[Category: Historiska artiklar]]
+
[[Category: Historiska artiklar om SAABs tidigaste historia]]

Nuvarande version från 25 maj 2021 kl. 19.49


DET VAR SÅ VI BÖRJADE

En kort återblick på Svenska Aeroplan AB

Det började 1937 med att Axel Wenner-Gren och den så kallade Boforsgruppen bildade Svenska Aeroplan AB i Trollhättan och köpte in mark i Malöga by norr om staden. Det var dåvarande Vattenfallsstyrelsen som sålde Älvstad gård till SAAB och där byggdes verkstäder och flygfält.

Senare inköptes även Malöga Mellangård, Malöga Nordgård och Malöga Heljesgård, På sommaren 1938 var verkstäderna färdiga och man började att anställa folk Undertecknad som var med i den första gruppen från Uddevalla Verkstadsskolor kom till Saab i Juli 1938.

Företagsledningen bestod då av Gunnar Dellner Verkställande direktör Claes Sparre Överingenjör, Platschef Bertil Sjögren Planeringschef Svante Simonsson Efterträdde Sjögren 1940 Hampus Mörner Ritkontorschef Enar Lindgren Personal o lönechef Lundgren Verkstadschef Erik Rydberg Blev övering. efter Sparre Nils Gustav Nilsson Verkst.ing. detaljer Törner Verkst.ing. Maskiner Erik Ekeberg Verkst.ing. sammanbyggnad och hangar Flygplanstillverkning var något nytt för Trollhättan och det fanns inte någon van arbetskraft att tillgå Stommen på SAAB var den personal som följde med då SAAB 1937 köpte upp Sparmans flygplansfabrik på Lidingö, Visserligen var det mest trä och duk i deras byggen, men även plåt och profiler ingick.

Denna personal var Åke Sveno Kontrollchef Algot Larsson Kontroll Edvin Björkstrand Snickeri o Målning Travnisch Modellsnickare Gunnar Fritzsche Plåtbearbetning Amold Eder *) Riktning o nitning Emil Weicel Kantpressn. o profiler Erik Svensson Vingsammanbyggnad Erik Kristenson Sammanbyggnad Kurt Lallander Planering

  • ) Eder var Österrikare och blev hemkallad till krigstjänst 1939. Öde okänt

Dessutom tillkom från annat håll

Elis Andersson Bänkarbete Helge Andersson Rör o Hydraulik Rassmusson Svets Gustav Pettersson Pressning Karl-Gustav Björk Verktygsverkstad Det var denna personal som tog hand om och lärde upp den första gruppen på 14 man, som kom från Uddevalla Verkstadsskolor i Juni 1938. Gunnar Fritzsche hade varit i Uddevalla och förberett det hela, Ungefär lika många trollhättebor började samtidigt Från Uddevalla Verkstadsskolor kom det sedan grupper även 1939-1941. Också från Verkstadsskolorna i Lysekil och Mölndal kom det folk och för övrigt var rekryteringen stor från både Dalsland och Värmland.

Den första flygplansmodellen som byggdes var ett tyskt bombplan Junker Ju 86, svensk beteckning B3, som tillverkades på licens i 16 exemplar Det kom tyska instruktörer hit för att lära oss att bygga det, men på grund av krigshotet blev dessa hemkallade igen, Tyskland hade då anslutit Saarområdet och Österrike och anfallet mot Polen var inte långt borta.

Detta gjorde att vi fick klara oss själva och det var kanske detta som utvecklade den sammanhållning och kvalitetskänsla, som senare benämndes som SAAB-ANDA, Parallellt med SAAB fanns en avdelning på Svenska Järnvägsverkstäderna i Linköping som också byggde flygplan i mindre omfattning I mitten av 1939 när krigshotet gjorde att Sverige fick upprusta för fullt, slogs båda företagen ihop men behöll namnet Svenska Aeroplan AB men med huvudkontoret förlagt i Linköping och med verkstäder på båda orterna. Konstruktionskontor och provverkstäderna blev kvar i Linköping. Verkställande direktör blev Ragnar Wahrgren.

Flygmotorfabriken som byggdes till vänster om Saab:s kontor ombildades från Nohab Flygmotorfabriker AB till Svenska Flygmotor AB och lämnade bolagsmässigt samröret med SAAB, 1 fortsättningen delades produktionen upp mellan SAAB-L och SAAB-T samtidigt som anläggningarna byggdes ut kraftigt Samarbetet mellan de bägge orterna fungerade bra och vid många tillfälle åkte SAAB-T folket upp till Linköping och jobbade där, när så erfordrades.

I fortsättningen kommer jag att endast berätta om det jag minns från SAAB i Trollhättan.

SAAB fick på grund av beredskapen 1939-1945 anställa många kvinnor för att klara produktionen och då blev det aktuellt att anställa en kvinnlig arbetsledare Denna kom att heta Hedvig Nordwall från Göteborg, Det hela slog inte så bra ut och hon slutade efter några år,

Under krigsåren blev det populärt att arbeta på SAAB, Vi var frikallade från militärtjänst och det var många idrottsmän, främst fotbollsspelare, som kom att jobba här. Men även boxare anställdes *) Rydberg och Lindgren ordnade t o m en träningslokal i fabriken.

  • ) Allan Hansson Landala Göteborg, svensk mästare i flugvikt

Undan för undan kom trollhätteborna och även vänersborgarna att arbeta på SAAB i större utsträckning än tidigare, Kanske berodde det på att Nohab och Stridsbergs var på väg ner, I Vänersborg var det nerläggningen av Karlssons skofabrik som bidrog, Samma gällde även Sjuntorpsborna som kom hit när Väveriet stängde,

När kriget bröt ut 1939 skärptes beredskapen runt fabriken kraftigt Ett förband jaktflyg från Västerås förlades på flygfältet och ett antal fälthangarer byggdes, några står ännu kvar i utkanten av flygfältet Samtidigt blockerades fältet med bilar, lastbilar och gamla jordbruksmaskiner så att det inte gick att landa på fältet.

Flottiljen själv ordnade landningskorridorer Ett luftvärnsbatteri förlades på grusåsen som vid några tillfälle fick gå i auktion då tyska och amerikanska plan nödlandade på fältet mer eller mindre sönderskjutna Även SAAB iordningställde bunkrar och splitterskydd för c:a 5-600 personer och vid ett tillfälle hade vi total utrymning av fabriken.

Eftersom stora delar av tillverkningen gick i tvåskift så mörklades hela anläggningen. Alla lanterniner och slussportar försågs med trälämmar respektive slussportar. Det var med en tryckt och blandad känsla vi gick på nattskiftet samma dag som Danmark och Norge invaderades, men som tur var så hände det oss ingenting. Det kändes som en befrielse 1945 när vi kunde riva bort allt eländet och kunde öppna dörrar och fönster igen.

Vid sidan av flygplansproduktionen gjordes en del legoarbeten åt försvaret Bland annat kastbara bränsletankar åt olika typer av flygplan, ammunitionskassetter till olika kanoner och kulsprutor. Vi gjorde också 16 stora bensintankar åt Karlskronavarvet till Sveriges första 4 motortorpedbåtar som byggdes där

Parallellt med B3 byggdes vingar till SK 14 och vi slutmonterade även ett antal B5:or, Under det finska vinterkriget mot Sovjet monterades och färdigställdes ett antal amerikanska jaktplan åt Finland. Nästa flygplansmodell var B 17, den första helsvenska konstruktionen vi byggde, Den provflögs 1940 och tillverkades i 322 exemplar. Några försågs med flottörer och hette då S 17. En flyghamn byggdes vid älven, där dessa provflögs Den sista modellen som byggdes komplett i Trollhättan var F21 som gjordes i 230 exemplar.

Provflygare var Claes Smith som provflög samtliga modeller som byggdes i Trollhättan Provflygning av seriebyggda plan gjordes av Anders Helgstrand och Olle Klinker Några tillbud förekom men inga allvarliga haverier,

I och med att vi levererat den sista J 21 :an var vi inne i jetåldern och J 21 :an omändrades till jetplan Eftersom Trollhättan saknade betongbanor så förlades all färdigställning av flygplan till Linköping.

Kriget var över och det var ovisst om det skulle bli några mer beställningar. Det gjorde att vi släppte på rekrytering och trappade ner, Men så kom J 29 "Tunnan" och SAAB fick stora beställningar igen, Vi fick på vår lott att bygga vingarna Men då hade vi tappat så mycket folk att personalavdelningen fick fara till Tysk-land och varva unga tyskar, som hade jobbat på amerikanska baser och var duktiga flygplansbyggare, Vi fick upp farten igen och byggde 660 vingar till J 29.

Efter detta kom J 32 Lansen där vi gjorde 440 vingar 1 fortsättningen blev det delar till J 35 Draken och ett mindre antal delar till J 37 Viggen, På hösten 1959 upphörde tillverkningen helt och SAAB ägnade sig i fortsättningen enbart åt bilar En epok var avslutad, men den kvalificerade personalen som fanns kvar, flyttades över till reaverkstaden och bilproduktionen och det dröjde inte länge förrän det producerades bilar i hög takt.

Bolaget har under tidens gång ombildats, Första gången 1965 då blev namnet SAAB Aktiebolag, andra gången 1970 genom sammanslagning med SCANIA-VABIS i Södertälje kom det att heta SAAB-SCANIA AB,

Under de 60 åren SAAB har existerat har de verkställande direktörerna hetat:

Gunnar Dellner 1937 -1939 Ragnar Wahrgren 1939 -1950 Tryggve Holm 1950 -1967 Curt Mileikowsky 1967 -1978 Sten Gustavsson 1978 -1983 Georg Karnsund 1983 -1990 Efter detta år ombildades bolaget och kom att heta SAAB AUTOMOBILE AB och ägs till lika delar av SAAB AB och General Motors, men på ledande poster folk från GM.


I en tillverkning som präglades av så mycket individuellt kunnande skapades även individualister som är värda att minnas,

Gustav Westlund }
Uteförman, ansvarig för flygfält, byggnader och fårskötsel, legendarisk historieberättare.

|- Helmer Bengtsson

Godshantering, där fick man först utröna sinnesstämningen innan man framförde sitt ärende.


Einar "Jålet" Hedström

Förrådsförman, kunde allt om verktyg.


Göte "Slampen" Svensson

Förrådsförman, material f d jämhandelsbiträde.


Nils Bark

Uddevallabo. Klubbordf. för Järn o Metall. Mest känd för att bryta arm med Rydberg,


Bröderna Gottfrid och Walfrid Olsson

Gottfrid, plåtslagare, kantpressare, Slutade och blev fastighetsmäklare rep, för Borohus, Politiker, Walfrid, plåtslagare, förman, mångårig ordf., i SALF, senare verkmästare på Rea,


Erik Rydberg "Jerka"

Övering. platschef, robust, barsk med stor pondus, men med ett gott hjärta. Gjorde en jätteinsats vid installationen av de första bilpressarna.


Torsten Callmin

Den första egentliga tidstudiechefen på SAAB, Möttes med stor skepsis i början, men accepterades sedan fullt ut.


Thore Malmlöf

kallad "Musen" Tidsstudieman, noggrann och gnetig, Slutade som chef för ankomstkontrollen.


Claesson Ernst o Erik

Far och son, Ernst "oljekungen" förestod oljeförrådet med stor bravur Erik, kontrollant i maskinverkstaden, flyttade till ankomstkontrollen som förman där.


Nils-Gustav Nilsson

kallades "Rönisse" Verkstadsingenjör.kom från Husqvarna, Blev senare chef för hela bilproduktionen efter "Moses", sparsam, hetlevrad, men i grunden snäll.

Erik Ekeberg

'"Spärren" Hangaringenjör. Blev chef för tillverkningen av bilen, Gick sedan över och blev inköpare. Var upphovsman till en mängd mer eller mindre befängda historier.


Gösta Svensson

"Moses" Planeringsing. Mannen som försökte leva ståndsmässigt Han som enligt Alf Lindqvist "slet" byxfickorna likformigt. Blev chef för Rea, Övertog biltillv.. efter Ekeberg, Slutade och flyttade till Volvo.


Sture Rane

Verkstadsing. Blygsam, tafatt, gick på pumpen när han nekade Hallbergs chaufför att äta frukost.


Erik Kristensson

Verkstadsing. Veteran från Sparmanstiden. Klarade av det mesta om han bara fick tag på en träklubba.


John Ås

"Smygehuk" Verkstadsing. En så kallad "Kuf" med egna ideer, flyttade till utprovningen och därefter till tävlingsavdelningen.


Gösta Dahlgren ,

Verkstadsing. Duktig, snäll och lätt att samarbeta med, Blev senare säkerhetschef.


Roy Warner

Kamrer. Höll hårt om ekonomin, men så var också SAAB lönsamt på den tiden, Slutade som v verkställande direktör på SAAB i Göteborg,


Algot Larsson med fru Rut

Algot veteran från sparmanstiden Kontrollförman, senare verkmästare på verktygskontrollen Bilar, Kunnig, envis, men en glad humorist Rut, Sparres privatsekreterare Förestod sekretariatet i gamla kontoret.


Erik Callgård

Flygförvaltningens kontrollant, ämbetsman med radarsyn Kunde gå rakt på felaktigheter, men trots allt resonabel.


Verner Ström

Kontrollant först på SAAB, Sedan på K.F.F, Hamnfogde i Trollhättan Duktig kanotist.


Sten Karle

Kamrersassistent till Warner Initiativtagare till SAAB:s Idrottsförening Tennisspelare.


Douglas Kilenberg

Alla på SAAB har väl varit i kontakt med Douglas i någon form Han började hos Lindgren där han stod för löner och förskott Sedan bl6v han personalman och fördelade bostäder.


Rune Ahlberg

Plåtslagare, planerare, flyttade med SAAB till Göt6borg, blev platschef Kom tillbaka till SAAB-T och blev produktionsdirektör.


Gunnar Rundberg

Kontrollant, kontrollförman senare chef för Reaverkstaden Godkände allt ”bara du har papper påat".


Brödrasextetten Johansson från Överby

"Smepojkarna" Edmund, Petter, Ville, Gustav, Kalle och Gunnar, Rodde över älven vinter som sommar Skickliga ansvarsmedvetna och med kort stubin.


Gustav Börjel

Lackerare, duktig yrkesman med god humor.


Tusenkonstnären Anders Brahm

med sönerna Sigurd, Willy och Kåre, Anders jobbade med hydraulik och uppfann och tillverkade verktyg och apparater för utprovning av landställ o kulsprutetorn B3 var det första planet i Sverige med hydrauliskt system.


Bröderna Karl, David och Sven Andersson från Tunhem

Karl profilfräsare, förrådsförman, senare materialförvaltare David plåtslagare, mångårig ordf. i Metall, senare tjänsteman för lönestatistik, Sven, förrådsman för plåt och stångmaterial.


Börje "Jim" Jacobsson

Reparatör, en av SAAB:s klurigaste Byggde en egen bil hemma i källaren, fick den godkänd och körde den några år.


Erik Riksö med hustru Greta

Kontrollant, tidsstudieman, senare handläggare av tjänstemannalöner Greta, mångårig kassörska.


Bröderna Johansson från Ladugårdsbyn

Helge "Tyste Jacob" skicklig plåtslagare, gick över till Rea. Olle tog namnet Järvung, flyttade med SAAB till Göteborg, SAAB:s meste pensionär med 52 tjänsteår Började som verkstadsbud när han var 13 år gammal.


Brödrakvartetten Almen

John, Holger, Harry och Ingvald, Stora, kraftiga fd stenhuggare från Bohuslän.


Bröderna Axelsson

Sixten, traktorförare och utearbetare hos Westlund, Vidar, montör, förman Mångårig ordf i SALF.


Bröderna Spjut

Gösta, plåtslagare, svetsare, fortsatte på Rea, Olle, montör, tidsstudieman, sedan layout-man på driftsavdelningen.


Karl "Lödöse" Edström

Svagströmselektriker från början, sedan förman på driftsavd.. Rund, frodig, med god humor.


Svågrarna

Tage Claesson, Holger Johansson och Olle Kandell Tage, detaljjagare med dataminne Holger, förman, honom minns man mest för de svartmålade nitarna Olle, kontrollant med stora vyer.


Revyfolket

Pelle Pettersson, David Roos, Knut Hurtig, Karl-Erik Ågren och Margit Karlsson, gav oss andra många roliga revyer och lade ner många timmar på detta.


Margareta Säther

Restaurangchef i många år och bjöd på god mat både till vardags och fest.


Bröderna Lindewall

Gösta, förrådsman Folke, förrådsman, frisksportare, vinterbadare.


Tage Karlsson

Bordfräsare, riktare, fräsare på Rea, flitig förslagsställare med många belönade förslag:


Av det lokala idrottsfolket minns man

Egon Karlsson, brottare på elitnivå Gunnar Magnusson, elitgymnast, Nisse Söder, boxare, löpare o kastare TIF, Ingvar "Mekla" Andersson, fotboll IFK Alf Svenungsson, skidor Gösta Granat, löpare IFK Vänersborg Karl-Axel Gustavsson, fotboll TIF Gösta Lindevall, fotboll TIF

Vid krigsutbrottet 1939 utsågs Olle Strandberg av Sparre till att organisera upp ett driftvärn för försvar av fabriken Detta uppgick senare i hemvärnet och där var de drivande krafterna Alf Feltner, Hampus Mörner och på senare tid Bertil Pedersen,

Även inom idrotten var SAAB tidigt framme och den 12 maj 1941 bildades IF SAAB, Föreningens förste ordf. var Karl-Axel Beskow, Övriga SAAB-are som lagt ner ett stort arbete på föreningen är Kurt och Bertil Sallander, Sten Karle, Lisa Johansson, Douglas Kilenberg, Gösta Dahlberg och många andra.

I slutet på 40-talet bildades företagsnämnden och under den fanns en granskningsnämnd för inlämnade förbättringsförslag. De första förslagen fick blygsamma belöningar, men som alla vet växte även denna verksamhet inom företaget och i dag är ju belöningar över 50.000 kronor vanliga, Granskningsnämnden bytte namn till Förslagskommittén och i den ingick Nils-Gustav Nilsson, Svante Simonsson, Ebbe Persson, Reidar Bank, Bertil Jonsson, Gunnar Svanström med Bengt Fagerström som utredare.

Vad som var mest utmärkande för flygplansepoken var den framåtanda och det goda kamratskapet som rådde i alla led och som följde med in i bilproduktionen, men som sedan späddes ut, dels p g a att personalen 5 -dubblades, dels av att s k "experter" anställdes och förde in rutiner från andra företag, Men i stort sett har den gamla SAABANDAN bestått in i våra dagar.

Tage Rapp 1996-02-01

P.S, Denna återblick är min minnesbild av flygplansepoken. Det är säkert mycket som undgått att ihågkommas och det finns säkert andra synpunkter också, Men efter nästan 60 år bleknar ju minnet som bekant. D.S,