Skillnad mellan versioner av "Våra nya arbetskläder"

Från SAAB-veteranförening Trollhättan
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(Skapade sidan med '1972-09-22<p> File: 1972-04.jpg<p> <i>Här finns samtliga såväl herr- som dammodeller representerade. Beträffande färgerna hänvisas till utställningen i utställnin...')
 
 
Rad 4: Rad 4:
 
<i>Här finns samtliga såväl herr- som dammodeller representerade. Beträffande färgerna hänvisas till utställningen i utställningslokalen vid porten.</i><p>
 
<i>Här finns samtliga såväl herr- som dammodeller representerade. Beträffande färgerna hänvisas till utställningen i utställningslokalen vid porten.</i><p>
  
Frågan om klädservice för verkstadspersonalen togs upp för ganska länge sedan Huvudlinjen var att försöka få fram en kollektion ändamålsenliga arbetskläde, bygga upp ett hyrsystem och erbjuda alla att ansluta sig till detta system. Vidare skulle man få byta varannan vecka. Men för att inte göra det för kostsamt skulle man inte ha personlig märkning av kläderna. De! innebär att man inte får tillbaka samma plagg som man lämnar till tvätt. Man sade också, att den som hyr skulle betala hälften av kostnaderna. Det tog tid att lösa dessa problem och riktigt allt är förresten inte löst ännu.
+
Frågan om klädservice för verkstadspersonalen togs upp för ganska länge sedan. Huvudlinjen var att försöka få fram en kollektion ändamålsenliga arbetskläder, bygga upp ett hyrsystem och erbjuda alla att ansluta sig till detta system. Vidare skulle man få byta varannan vecka. Men för att inte göra det för kostsamt skulle man inte ha personlig märkning av kläderna. Det innebär att man inte får tillbaka samma plagg som man lämnar till tvätt. Man sade också, att den som hyr skulle betala hälften av kostnaderna. Det tog tid att lösa dessa problem och riktigt allt är förresten inte löst ännu.<p>
  
Så kommer det att bli
+
== Så kommer det att bli ==
Nu är man dock framme så långt att man kan presentera: Vad man kan få. Vad det kostar. Vad' som i övrigt har behövt överenskommas för att komma igång.
+
Nu är man dock framme så långt att man kan presentera: Vad man kan få. Vad det kostar. Vad som i övrigt har behövt överenskommas för att komma igång.<p>
  
Man kan få hyra och välja mellan
+
Man kan få hyra och välja mellan<p>
  
• Overall
+
• Overall<p>
• Damställ:    Hängslebyxa - Jacka
+
• Damställ:    Hängslebyxa - Jacka<p>
• Herrställ:    Midjebyxa - Jacka
+
• Herrställ:    Midjebyxa - Jacka<p>
• Långrock:  Dam- eller herrmodell
+
• Långrock:  Dam- eller herrmodell<p>
  
Som standard erbjuds följande storlekar för damer: 34, 36 osv t o m 48. För herrar: 44, 46 osv tom 60. Den som önskar kommer att få tillfälle att prova in rätt storlek och man skall även försöka tillgodose speciella önskemål om avvikande storlekar.
+
Som standard erbjuds följande storlekar för damer: 34, 36 osv t o m 48. För herrar: 44, 46 osv tom 60. Den som önskar kommer att få tillfälle att prova in rätt storlek och man skall även försöka tillgodose speciella önskemål om avvikande storlekar.<p>
  
Kläderna finns i blått, s.k. »Royal box», som standardfärg, i beige till kontrollpersonal och i grönt för skyddsombud. De är uppsydda i polyester och bomull i blandningsförhållandet 65 % polyester och 35 % bomull. Detta kan vara bra att komma ihåg när man väljer storlek. Det sägs nämligen att kläderna inte kommer att krympa.
+
Kläderna finns i blått, s.k. »Royal box», som standardfärg, i beige till kontrollpersonal och i grönt för skyddsombud. De är uppsydda i polyester och bomull i blandningsförhållandet 65 % polyester och 35 % bomull. Detta kan vara bra att komma ihåg när man väljer storlek. Det sägs nämligen att kläderna inte kommer att krympa.<p>
  
Vad kommer det att kosta?
+
Vad kommer det att kosta?<p>
Hyrsystem av det här slaget brukar grundas på klädbyte varannan vecka. Här finns även möjligheten att få byta varje vecka. De två alternativen kommer då att kosta.:
+
Hyrsystem av det här slaget brukar grundas på klädbyte varannan vecka. Här finns även möjligheten att få byta varje vecka. De två alternativen kommer då att kosta: <p>
   - 2:55 kr/avlöning för byte varannan vecka
+
   - 2:55 kr/avlöning för byte varannan vecka<p>
   - 5:10 kr/avlöning för byte varje vecka
+
   - 5:10 kr/avlöning för byte varje vecka<p>
Priserna gäller fram till årsskiftet 1973/74 och kr/avlöning betyder att man vid varje avlöningstillfälle drar av 2:55 eller 5:10 från nettolönen. Vid normalt 24 avlöningar per år kostar det alltså 61:20 eller 122:40 om året. Skall man betala även om man inte har arbetat... eller bara arbetat några timmar? Där tror man att det enklaste sättet är att gå efter hur mycket man har tjänat under någon löneperiod. Man har därför enats om att inte ta betalt för kläder om nettolönen är 200 kr eller mindre. Dessa ej debiterade klädpengar kommer inte heller att dras av vid något senare avlöningstillfälle. Man betalar föliaktligen högst 2:55 resp 5:10 per avlöning.
 
  
Inte alla samtidigt
+
Priserna gäller fram till årsskiftet 1973/74 och kr/avlöning betyder att man vid varje avlöningstillfälle drar av 2:55 eller 5:10 från nettolönen. Vid normalt 24 avlöningar per år kostar det alltså 61:20 eller 122:40 om året. Skall man betala även om man inte har arbetat... eller bara arbetat några timmar? Där tror man att det enklaste sättet är att gå efter hur mycket man har tjänat under någon löneperiod. Man har därför enats om att inte ta betalt för kläder om nettolönen är 200 kr eller mindre. Dessa ej debiterade klädpengar kommer inte heller att dras av vid något senare avlöningstillfälle. Man betalar följaktligen högst 2:55 resp 5:10 per avlöning.<p>
I övrigt har man enats om, att inte låta alla få kläderna samtidigt, utan börja med press- och karossverkstaden och sedan följa efter med de andra avdelningarna. Grundtanken är nämligen, att alla som arbetar inom ett visst verkstadsområde eller är starkt knutna till ett sådant, skall få sina kläder samtidigt. I det första steget blir det exempelvis vid sidan om press- och karossverkstadspersonalen serviceavdelningarna materialhantering, produktionskontroll, verktyg, verktygskontroll etc, som får kläder samtidigt.
 
  
Vem får helt fria kläder?
+
== Inte alla samtidigt ==
En svår och mycket diskuterad fråga, där man sagt: Motivet för att få helt fria arbetskläder skall vara att man inte kan använda kläder enligl normal standard. Några exempel: Sprutlackerarnas overaller i en särskilt tät kvalite. Truckförnmas vinteroveraller. Men även den som hyr skall i samband med vissa uppdrag kunna få låna kläder av företaget. Vem avgör då detta? Jo, man kommer att tillsätta en kommitté sammansatt av tre personalförmän och tre fackliga representanter.<p>
+
I övrigt har man enats om, att inte låta alla få kläderna samtidigt, utan börja med press- och karossverkstaden och sedan följa efter med de andra avdelningarna. Grundtanken är nämligen, att alla som arbetar inom ett visst verkstadsområde eller är starkt knutna till ett sådant, skall få sina kläder samtidigt. I det första steget blir det exempelvis vid sidan om press- och karossverkstadspersonalen, serviceavdelningarna, materialhantering, produktionskontroll, verktyg, verktygskontroll etc, som får kläder samtidigt.<p>
 +
 
 +
== Vem får helt fria kläder? ==
 +
En svår och mycket diskuterad fråga, där man sagt: Motivet för att få helt fria arbetskläder skall vara att man inte kan använda kläder enligt normal standard. Några exempel: Sprutlackerarnas overaller i en särskilt tät kvalite. Truckförarnas vinteroveraller. Men även den som hyr skall i samband med vissa uppdrag kunna få låna kläder av företaget. Vem avgör då detta? Jo, man kommer att tillsätta en kommitté sammansatt av tre personalförmän och tre fackliga representanter.<p>
  
 
[[Category: Milstolpar_1972]]
 
[[Category: Milstolpar_1972]]

Nuvarande version från 24 mars 2022 kl. 20.50

1972-09-22

1972-04.jpg

Här finns samtliga såväl herr- som dammodeller representerade. Beträffande färgerna hänvisas till utställningen i utställningslokalen vid porten.

Frågan om klädservice för verkstadspersonalen togs upp för ganska länge sedan. Huvudlinjen var att försöka få fram en kollektion ändamålsenliga arbetskläder, bygga upp ett hyrsystem och erbjuda alla att ansluta sig till detta system. Vidare skulle man få byta varannan vecka. Men för att inte göra det för kostsamt skulle man inte ha personlig märkning av kläderna. Det innebär att man inte får tillbaka samma plagg som man lämnar till tvätt. Man sade också, att den som hyr skulle betala hälften av kostnaderna. Det tog tid att lösa dessa problem och riktigt allt är förresten inte löst ännu.

Så kommer det att bli

Nu är man dock framme så långt att man kan presentera: Vad man kan få. Vad det kostar. Vad som i övrigt har behövt överenskommas för att komma igång.

Man kan få hyra och välja mellan

• Overall

• Damställ: Hängslebyxa - Jacka

• Herrställ: Midjebyxa - Jacka

• Långrock: Dam- eller herrmodell

Som standard erbjuds följande storlekar för damer: 34, 36 osv t o m 48. För herrar: 44, 46 osv tom 60. Den som önskar kommer att få tillfälle att prova in rätt storlek och man skall även försöka tillgodose speciella önskemål om avvikande storlekar.

Kläderna finns i blått, s.k. »Royal box», som standardfärg, i beige till kontrollpersonal och i grönt för skyddsombud. De är uppsydda i polyester och bomull i blandningsförhållandet 65 % polyester och 35 % bomull. Detta kan vara bra att komma ihåg när man väljer storlek. Det sägs nämligen att kläderna inte kommer att krympa.

Vad kommer det att kosta?

Hyrsystem av det här slaget brukar grundas på klädbyte varannan vecka. Här finns även möjligheten att få byta varje vecka. De två alternativen kommer då att kosta:

- 2:55 kr/avlöning för byte varannan vecka

- 5:10 kr/avlöning för byte varje vecka

Priserna gäller fram till årsskiftet 1973/74 och kr/avlöning betyder att man vid varje avlöningstillfälle drar av 2:55 eller 5:10 från nettolönen. Vid normalt 24 avlöningar per år kostar det alltså 61:20 eller 122:40 om året. Skall man betala även om man inte har arbetat... eller bara arbetat några timmar? Där tror man att det enklaste sättet är att gå efter hur mycket man har tjänat under någon löneperiod. Man har därför enats om att inte ta betalt för kläder om nettolönen är 200 kr eller mindre. Dessa ej debiterade klädpengar kommer inte heller att dras av vid något senare avlöningstillfälle. Man betalar följaktligen högst 2:55 resp 5:10 per avlöning.

Inte alla samtidigt

I övrigt har man enats om, att inte låta alla få kläderna samtidigt, utan börja med press- och karossverkstaden och sedan följa efter med de andra avdelningarna. Grundtanken är nämligen, att alla som arbetar inom ett visst verkstadsområde eller är starkt knutna till ett sådant, skall få sina kläder samtidigt. I det första steget blir det exempelvis vid sidan om press- och karossverkstadspersonalen, serviceavdelningarna, materialhantering, produktionskontroll, verktyg, verktygskontroll etc, som får kläder samtidigt.

Vem får helt fria kläder?

En svår och mycket diskuterad fråga, där man sagt: Motivet för att få helt fria arbetskläder skall vara att man inte kan använda kläder enligt normal standard. Några exempel: Sprutlackerarnas overaller i en särskilt tät kvalite. Truckförarnas vinteroveraller. Men även den som hyr skall i samband med vissa uppdrag kunna få låna kläder av företaget. Vem avgör då detta? Jo, man kommer att tillsätta en kommitté sammansatt av tre personalförmän och tre fackliga representanter.