2009 Leif Gustafsson från Gamla Trollhättepojkar

Leif Gustafsson från Gamla Trollhättepojkar kåserar om nöjeslivet i Trollhättan fram till 1950-talet

Nöjeslivet med dans och glädje växte fram successivt med start redan under 1800-talet.

Fornminnesgården och Hojums Varp (nedanför kyrkan) var två festplatser där Trollhätteborna slog runt och festade. Två stora högtider var Midsommar med sina ljusa nätter då kärleken släpptes lös och nya medborgare skapades, samt Jul från Lucia fram över juldagarna.

1867 byggdes Arbetareföreningens hus vid kanalen. Kyrkoherde Magnus Åberg blev ordförande i föreningen. På gården hade man dansbana och kyrkoherden sålde dansbiljetter. Arbetareföreningens musikkår svarade för musiken och kommunens ”finare damer” (fruntimren) samlade in pengar som på olika sätt fördelades till fattiga familjer. Bland annat hade fattats ett beslut att utskänkning skulle ske till 250 personer med en portion varje dag, detta skedde under tre års tid (1867-1870) av fruntimren.

Arbetareföreningens musikkår blev senare Metalls musikkår.

1880 kom nykterhetsrörelsen (IOGT) till Sverige, som senare 1895, byggde Ordenshuset vid torget (Metropol). Dansbana fanns vid "Mormonbacken", parken vid Marie Alberts sjukhus. Flera olika nykterhetsrörelser startades upp, bland annat Nationalgodtemplarorden (NTO) som byggde Sveahuset (Palladium) som ordenshus. Sommartid höll de till i nuvarande kvarteret Stensmedjan bakom "Höghusen" vid Drottninggatan där de hade ett sommarhem med dansbana där nuvarande Missionskyrkan ligger. Vidare bildades Verdandi i Skoftebyn (Klippan) med egen dansbana på Långön i älven vid "Knorren".

Ytterligare dansbanor som tillkom under 1900-talet var: Källstorpsparken under fem somrar, som sedan flyttade till Tingvalla 1925, belägen vid nuvarande Tingvallahallen. Hjulqvarns Nöjesfält startades upp av TIF 1925 och blev sedermera (Folkets Park, eller "Parken" med stor modern dansbana (nuvarande Parkhallen) som brukades ända till 1980. Teaterladan på ”Parken” byggdes 1933 och finns kvar ännu.

Pengar samlades in på många olika sätt för att hjälpa fattiga familjer. Föreningen NN, (Nytta och Nöje) bildades och bidrog till detta. Barnensdags-kortege startades av Tyra Stridsberg 1920 som drog ut mycket folk på gatorna och det samlades in pengar. Det var fina parader där "Jepp-Adel" deltog som dragplåster i några år. Lennart Nejman blev Trollhättans kändis ända upp till Nalen i Sthlm som "Jitterbuggare" med specialklädsel, röda strumpor, korta byxor och stor fluga med lampor etc.

Ett stort antal sångkörer och orkestrar har under årens lopp förnöjt Trollhätteborna och gör så än idag.

Leif Gustafsson avslutade med några dikter skrivna av kända Trollhättebor.

Ett stort antal SAAB-veteraner, 60-70 personer, fick uppleva en resa genom nöjeslivet i Trollhättan. Dessutom fick vi träffa Erik Karlsson som deltog en stund med oss.

Text: Karl-Erik Olsson