2022-10-06 Höstträff med föredrag av Rune Larsson

Rune Larsson berättar om sina äventyr

Cirka 60 Saabveteraner samlades i Cliosalen på Folkets Hus för att höra Rune Larsson berätta om en del av sina äventyr.

Han började lätt, när han grejade med mikrofonmyggan att berätta om att han en gång pratat för ca 80 sköterskor och glömt stänga av den på toan. Efteråt sa de att han hade nog inga problem med prostatan!
Sen började äventyren med att han berättade lite om sig själv. Trollhättebo, 66 år gammal idrottslärare. Gift med Mary från USA, som han träffade på en tävling i Norge.
Rune är känd för att han gillar att springa och idag på morgonen hade han sprungit 11 km! Dagen innan var han med på en orienteringstävling där han tyvärr villade bort sig lite.

Han sprang sitt första maratonlopp som 16-åring 1972, och från 1 januari 1973 har han bokfört allt han sprungit och är nu uppe i 25 500 mil sen dess! Ännu håller kroppen.
Någon har frågat Rune vad han har för bokstavskombination och hans svar är DNA.
Detta kommer från förr när man i folkgrupperna som klarade sig behövde folk med olika DNA typ ingenjörer, vårdare, äventyrare, som gjorde att folk spred på sig till olika områden.

Ett tidigt äventyr var då han tillfrågades om han ville vara med och springa i 24 timmar, i Hönefoss.
Han undrade var de skulle spinga och då blev svaret att det är på stadion!
Lite konstigt sa Rune men de sa att vi byter riktning var tredje timme!
Han sprang och det var där han träffade Mary, en amerikansk duktig löpare med samma förmåga att springa långt. Där har de deltagit två gånger till. På en av tävlingarna hade Mary just fått första barnet, Isak, och behövde amma och satte sig vid spåret, ammade och fortsatte sen loppet ut.
Ett längre lopp, världens grymmaste, ultradistansloppet från Athen till Sparta, sprang han första gången 1985. På grund av att han drack var tredje km, motsvarande en kvarts kroppsvikt, fick han saltbrist och hamnade på sjukan. Där hamnade han bredvid 1:an och själv blev han 4:a.
En tidig morgon 2001 ringde en yngre man och frågade om han var Rune Larsson långlöparen. Uppringaren berättade att han skulle ro över Atlanten och han sa att hans kompis hade hoppat av och han hade hört talas om äventyraren Rune. Rune funderade lite och sa att han måste fråga frun. Mary sa till hans förvåning ” Vilket tillfälle, åk bara!” Så efter nån timme ringde han tillbaks till Niklas Mårdfeldt, som uppringaren hette.
11 dagar innan starten är Rune på Teneriffa. Hittar inte Niklas eller någon båt! Träffar sen Niklas men de har ingen båt än. Den, en typ roddbåt för två som alla utgår från, kommer till slut men är inte klar. Efter intensivt arbete och snålande med grejor för viktens skull är de klara strax före start. Tillsammans med de 35 andra båtarna börjar så börjar rodden mot Barbados. Niklas 25 år och obotlig optimist och Rune 45. Inga vana roddare men med målet i sikte. Niclas hoppades på 41 dagar. Avdrift gjorde att de kom ur kurs så resan blev längre.
Allt som kan gå sönder gör det och solpanelen är för liten och ger för lite ström till avsaltaren så de får handpumpa i flera timmar varje dag. De kan inte skölja saltet ur kläderna så byxorna blir stela och skaver. De fortsätter utan kläder! Faror lurar och vågorna går höga och en gång är de nära att krocka med en taiwanesisk fiskebåt mitt ute på Atlanten.
Men vackert är det ofta. Även på nätterna. En gång hörde de ett frustande ljud vid båten. Efter ett tag såg de att det var en skock valar som följde dem en bit.
De har GPS och sjökort och prickar av positionen varje dag. Signal går även till Race Center i Southampton, så någon vet var de befinner sig. Ingen följebåt och ingen i sikte förrän en dag Niklas tyckte sig se en grön kant i horisonten.
Det var äntligen Barbados. Där väntade frun och de två sönerna. Jubel, men innan de hann kramas tog polis och tull dem för identifiering.

Resan började den 7 oktober 2001 och de var framme den 10 januari 2002 och tog alltså 95 dagar.

Rune gick i början av 1980-talet på universitet i USA och utbildade sig till idrottslärare.
Där fick han iden att springa tvärs över USA från San Diego till New York och gjorde verklighet av den år 2004. Utrustningen hade han i en trehjulig löparvagn, men inget tält eller sovsäck. Vagnen kallade han för Gudrun = Good Run. Sov på marken eller på motell. USA har ingen allemansrätt så det gällde att smyga med sovplatserna annars kunde man bli skjuten!
Efter 81 dygn inkl. 5 vilodagar kom Rune till New York! Sprang i genomsnitt 64 km/dygn över berg, genom öken och berg. Skrämde bland annat skallerormar.
Vid starten tog han ett kort med fötterna i Stilla Havet och vi framkomsten ett med fötterna i Atlanten för att besegla resan.

I NY mötte Mary upp och tillsammans åkte de till Marys föräldrahem i Ohio som ligger 100 mil väster ut.

År 2011 bestämde Mary och Rune sig för att springa hem från Portugal, där de jobbar som träningsledare åt ett reseföretag. De fick idén efter att en vulkan på Island spytt ut aska och stoppat flygtrafiken något år tidigare så resenärerna som fanns där då inte kunde flyga hem. Rune hade då halvt på skämt halvt på allvar föreslagit att man skulle springa till Sverige istället för att deppa ihop i Portugal i väntan på busstransport 400 mil. ”Det går inte att springa så långt”, sa man, men två år senare skulle Rune, Mary och Susanne Johansson göra verklighet av det. Mary hade tyvärr förstört menisken i ett knä och fick vänta till Rune och Susanne kom till Belgien innan knät läkt ihop.

Rune berättade till slut att han vid ca 55 års ålder blev besatt att hugga ved och menade att det är något i äldre mäns DNA att försörja familjen med värme. Bra raggreplik: Jag har vedpanna och egen skog!

Rune avtackades med kraftiga applåder och fick en fin Saabmugg som tack. Som extra krydda vann han en blomma, Palettblad, på lotteriet!

Mötet avslutades med måltid, slottsstek, potatis, gurka, vinbärsgelé och sallad, som Rune deltog i, och lotteri. En trivsam höstträff!

Noterat av Göran Jönsson, sekr