Industrirobot till karosseriet

Från SAAB-veteranförening Trollhättan
Hoppa till navigering Hoppa till sök


Bilaga

1975-04-11

Industrirobot till karosseriet

Efter flera förseningar installeras nu en första industrirobot (även kallad IRB) i karosseriverkstaden. Den skall manövrera svetstången vid svetsningen av bakre hjulhusen på 99:an så att operatören endast skall behöva tömma jiggarna samt vid varje tillfälle starta roboten. Vid denna första installation har en enkel arbetsoperation valts men i framtiden kommer installationerna ofta att gälla arbeten som är besvärliga ur arbetsmiljösynpunkt.

1975-04-11.jpg

Karossverkstadens svetsrobot i arbete med svetsning av hjulhus. Här kör man i två fixturer samtidigt och den långa dragspelsliknande robotarmen flyttar sig mellan fixturerna, medan mannen på bilden "laddar" fixturerna

Beteckningen "Robot" har ofta gett negativa associationer och flera som lärt känna industrirobotens arbetssätt har ansett att det är fel att kalla maskinen för en robot. Av den anledningen kan det vara av värde att berätta lite om hur industrirobotar i allmänhet fungerar.

Vad är en robot?

Närmast kan man likna roboten vid en bandspelare. När man spelar in något på en bandspelare så spelar man egentligen inte in ljudet, utan man spelar in rörelserna i mikrofonens membran. När man sedan spelar upp något på bandspelaren så erhåller man samma rörelser i högtalarens membran. En robot fungerar på ungefär samma sätt men där styr bandet rörelserna på en arm och armen styrs av upp till sex "kanaler" på bandet. Längst ut på armen monteras sedan en svetstång, färgspruta, någon typ av gripdon etc. Den beskrivna robottypen användes som regel för målningsarbeten då den utför jämna kontinuerliga rörelser. Roboten som installeras i karosseriet skiljer sig huvudsakligen från denna, genom att rörelserna går från punkt till punkt samt genom att programmet spelas in på ett något annorlunda sätt.

Vid en del installationer kan en robot se riktigt mänsklig ut för besökande och detta beror vanligtvis på att man utnyttjat robotens möjligheter att styras av signaler utifrån. När roboten startar sin arbetscykel kan den styras av ett program, om en strömbrytare är tillslagen och av ett annat program om samma strömbrytare är frånslagen. Detta kommer att användas vid den aktuella installationen i karosseriet där en strömbrytare kommer att placeras så att den inte påverkas då jiggen har laddats första gången, men däremot då andra omgången har laddats. Roboten kommer alltså själv att känna av vilken svetsning den skall utföra och välja program därefter.

I roboten sitter även strömbrytare som programmet kan påverka. Med dessa strömbrytare kan roboten t.ex. manövrera tången vilket den nu aktuella roboten kommer att få göra.

Vad innebär det för personalen?

Då man pratar om robotar uppkommer ibland frågan vad dessa kan innebära för personalen. Först och främst bör man då ha klart för sig att det mänskliga omdömet aldrig kan ersättas med en robot. Detta innebär också att en robot aldrig kan utföra ett arbete där det krävs yrkesskicklighet. (Ett undantag finns dock och det är när yrkesskickligheten består i att snabbt finna ett noggrant läge. Där är roboten ofta snabbare.) Robotar kan därför endast komma till användning för relativt monotona arbeten. Vad Saab-Scania nu vill skaffa sig med denna företagsrobot är dels teknisk erfarenhet, dels kunskaper om samspelet människan/robot. Man bör inte blanda manuellt arbete med arbetande robotar. Robotar kan nämligen inte gripa föremål utan att dessa först noggrant placerats på en bestämd plats. Av bl.a. den anledningen placerar man ofta robotar i särskilda grupper då robotar är noggranna även då de lägger ifrån sig detaljer.

Mot bakgrund av ovanstående är det lätt att tänka sig hur arbetsplatserna kan komma att utformas under de närmaste decennierna. Allt arbete som kräver yrkesskicklighet får koncentreras till arbetsplatser där människor arbetar. Alla monotona tempoarbeten får sedan koncentreras till grupper av stationer som betjänas av exempelvis robotar. Mellan robotgrupperna och människorna måste sedan buffertlager finnas eftersom människor och maskiner inte arbetar i samma takt under hela dagen.

Ovanstående framtidsperspektiv gäller givetvis karossverkstaden, men under en övergångstid kommer robotarna att arbeta i direkt kontakt med människor. Om 4—5 år bör vi dock ha kommit så så långt att vi kan börja få grupper av robotar som arbetar helt självständigt och som övertar de rent monotona arbetsmomenten.