Till minne av Lars-Olov Olsson

Till minne av Lars-Olov Olson.

Lars-Olov föddes 9/8 1924 i Lidingö, Stockholm, men växte upp i Bromma. Han avled 91 år gammal i Trollhättan den 29/2 efter en längre tids sjukdom. Hans hustru Gunn avled 2008 och närmast sörjande är dottern Ann-Charlotte (Lotta) och sonen Jan med familjer.

Efter realskolexamen 1941 tog Lars-Olov ledigt ett halvår och arbetade med att såga ved åt husägare. Under kriget var tillgången begränsad till både bensin, olja och koks, därför användes ved som bränsle. Han var redan som ung villig att prova nya lösningar, och arbetet med att såga ved löste han genom att bygga om en äldre en-cylindrig förbränningsmotor till att kunna köras på stadsgas. På så sätt löstes tillgången på bränsle eftersom de flesta villor hade tillgång till stadsgas.

1942 började Lars-Olov på Stockholms Tekniska Institut (STI) för att studera förbrännings-motorer, där träffade han den något år äldre Rolf Mellde. Denna kontakt skulle många år senare bli viktig i hans karriär.

Innan obligatoriska värnpliktenen arbetade han på Lindesberg Transportvagnar och konstruerade olika typer av transportvagnar. Efter militärtjänst på P1 i Enköping flyttade han till Oskarshamn 1946-49 och arbetade på batterifabriken Jungner med att konstruera batterilådor. Med tiden tyckte han att detta arbete blev ointressant, men i Oskarshamn hände lyckligtvis något livsavgörande för Lars-Olov. Han träffade Gunn, sin blivande hustru.

Lars-Olov sökte åter nya utmaningar, han ville arbeta med “riktig konstruktion”, som han själv uttryckte det. 1949 blev han anställd hos Svenska Metallverken i Upplands Väsby för att konstruera pressgjutnings-verktyg som används för detaljer med låg vikt, god styvhet och höga krav på måttnoggrannhet.

Lars-Olov och kollegan Pelvén, fick dagen före påsk 1950 en fråga från chefen, om de kunde arbeta över helgen och konstruera två större pressgjutnings-verktyg för en kund, som ville ha verktyget direkt efter påsk. De båda konstruktörerna sa ja och ritade var sitt verktyg under påskhelgen. Kunden lockade med att det skulle tillverkas 1000-tals bilar de kommande åren i Saabs flygplansfabrik i Trollhättan. Dessa nyligen utvecklade bilar kallades Saab 92 och hade börjat tillverkas i små volymer. Kvalitetschef Arne Sandberg på Saab Trollhättan kom till Metallverken och kontrollerade alla viktiga mått på detaljerna direkt efter att provgjutningarna gjorts. Saab hade bråttom och Arne Sandberg gav direkt efter mätningarna beskedet. Kör igång med tillverkningen!

Detta berättade Lars-Olov med ett mycket stort leende då detta projekt var ett mycket positivt minne för honom. Det lyckade projektet resulterade i att Lars-Olov fick erbjudande via sin STI-kontakt Rolf Mellde, att börja arbeta som konstruktör för Konstruktionschefen Gunnar Ljungström på Saab i Trollhättan. Mellde arbetade redan sedan något år med motorprovning på Saab.

Lars-Olov började hos Ljungström den 2/1 1951 med att konstruera ett pressgjutet växellådshus. Det skulle användas för den nya längsställda 3-cylindriga motorn i Saab 93 som skulle gå i produktion 1955.

Lars-Olov flyttade sedan till vagnlabbet hos Rolf Mellde för att testa den nya växellådan och dess system för växelföring och koppling. Nästa stora uppgift var att i en lada i Åsaka i hemlighet arbeta som projektledare för en ny sportbil, Saab Sonett! När det tekniskt avancerade Sonett-projektet var klart användes ladan i Åsaka för att preparera rallybilar. Tävlingsverksamheten växte med Greta Molander, Erik Carlsson, Carl Magnus Skogh och Rolf Mellde. Lars-Olov fortsatte att arbeta där en kort tid men blev glad när han fick ett nytt uppdrag att delta i projektering av ett nytt motorlaboratorium.

Sommaren 1955 gifte sig Gunn och Lars-Olov och de kom att bo resten av sina liv i Trollhättan.

Hösten 1956 deltog Lars-Olov i ett 3-veckor långt specialuppdrag. Han åkte med Ljungström till New York för att där pejla intresset för Saab 93 hos amerikanska kunder, bilhandlare och press. Prototypen av Sonett var sannolikt dragplåstret.

1960 köpte Saab ANA i Nyköping för att skapa en egen organisation med Saab-återförsäljare i Sverige. Lars-Olov som hade en lång och bred erfarenhet av Saab-bilar fick hålla service-kurser för all verkstadspersonal. Kurserna gavs i hela Sverige från Kiruna till Skåne och det blev många långa resor med bilen fullpackad med material.

Under de kommande åren fram till sin pensionering 1989 arbetade Lars-Olov med uppdrag från eftermarknads- och marknadsavdelningarna. Med allt från serviceverktyg, användandet av kaross-dragriktare, typbesiktning, utrustning av specialbilar, draganordningar, parkeringsvärmare, aluminiumfälgar. För alla dessa uppdrag krävdes insatser av en erfaren och kvalificerad tekniker.

Under många år var familjens mest populära resmål sommarstugan utanför Oskarshamn. Mycket tid ägnades också åt sommarstugebygge på Tjörn, och fjällturer till Jämtland där familjen åkte skidor både på längden och utför. De senare åren ägnade sig Lars-Olov åt släktforskning.

Jag hade förmånen att dela kontor med Lars-Olov under mitt första år på Saab, 1967-68. Jag minns alla glada skratt han framkallade när han berättade om sina första år i arbetslivet. Lars-Olov var inte främmande för att ta ansvar för något område eller uppdrag inom bilbranschen. Han sa ofta när det gällde nya problem, “Det ska nog gå att lösa, men vi måste börja nu.” Lars-Olov var en man som alla hade lätt att samarbeta med.

Vi sörjer en framgångsrik Saab-veteran som gjort historiska avtryck. Framförallt minns vi en god arbetskamrat och ärlig vän.

För alla kamrater som arbetade på Saab Personbilar innan GM’s övertagande.

Gunnar Larsson

(Större delen av fakta baserar sig på intervjuer som Olle Granlund och undertecknad genomförde under 2015 hemma hos Lars-Olov på Källstorpsgården.)