Skillnad mellan versioner av "1949 Hur Saab-92 växt fram"
(Skapade sidan med 'Vingpennor 1948-49 12, 01 Hur Saab-92 växt fram Varför Saab tagit upp biltillverkning, varför det blivit en liten vagn och varför den fått just det utseende och de e...') |
|||
Rad 16: | Rad 16: | ||
Forts sid. 14 | Forts sid. 14 | ||
− | [[Milstolpar_1951]] | + | [[Category: Milstolpar_1951]] |
Versionen från 12 september 2021 kl. 11.20
Vingpennor 1948-49 12, 01
Hur Saab-92 växt fram
Varför Saab tagit upp biltillverkning, varför det blivit en liten vagn och varför den fått just det utseende och de egenskaper den har skildrar här Saabs presschef Arne K r a b b e.
Varför har Saab just valt bilproduktion som supplement till sin flygindustri? Detta är en fråga, som ofta har framställts och nästan lika ofta besvarats med att de naturliga förutsättningarna varit utslagsgivande. Detta svar är dock så pass allmänt att en närmare definiering kan vara på sin plats.
Saabs strävan bar alltid varit att söka skapa en inhemsk flygindustri, som vid behov kunde vara oberoende av utlandet. En inhemsk tillverkning av militärflygplan kräver emellertid numera även inhemsk framställning av reak tionsmotorer — en fabrikation som till stor del omfattar plåtpressningsarbeten. Dylika arbetsuppgifter är givetvis väl lämpade för Saab, men för en stor och jämn sysselsättning erfordras ett utfyllnadsobjekt. På detta måste man ställa kravet att det ingår i en egen tillverkning och icke är ett legoarbete. Som tillverkningsobjekt, är dock van vid något dynamiskt, ”något intressantare”, och med den mentaliteten som bakgrund borde biltillverkning vara betydligt mera tilldragande. På denna väg kom man alltså fram till svaret på frågan om Saabs mest lämpliga komplementprodukt.
Redan hösten 1944 igångsattes en marknadsundersökning for möjligheterna att taga upp biltillverkning och bur bilen borde utformas för att man skulle lyckas. Marknadsundersökningen tydde på att de väntade allmänna ekonomiska påfrestningarna efter kriget och den alltfort pågående inkomstutjämningen skulle influera på marknaden till de mindre bilarnas favör. Statistiken visade också att i Sverige hade småbilarna redan 1933 börjat vinna på de stora. Främsta orsaken till detta var småbilens ekonomiska fördelar. Driftskostnaderna blir nämligen låga, eftersom bensinförbrukningen minskar i proportion till vikten. En småbil betingar naturligtvis också lägre pris än en stor
Forts sid. 14